ISAIAH
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
56
57
58
59
60
61
62
63
64
65
66
Chapter 17
| Isai | Swe1917 | 17:1 | Utsaga om Damaskus. Se, Damaskus skall upphöra att vara en stad; det skall falla och bliva en stenhop. | |
| Isai | Swe1917 | 17:2 | Aroers städer varda övergivna; de bliva tillhåll för hjordar, som lägra sig där ostörda. | |
| Isai | Swe1917 | 17:3 | Det är förbi med Efraims värn, med Damaskus' konungadöme och med kvarlevan av Aram. Det skall gå med dem såsom med Israels barns härlighet, säger HERREN Sebaot. | |
| Isai | Swe1917 | 17:4 | Och det skall ske på den tiden att Jakobs härlighet vändes i armod, och att hans feta kropp bliver mager. | |
| Isai | Swe1917 | 17:5 | Det går, såsom när skördemannen samlar ihop säden och med sin arm skördar axen; det går, såsom när man plockar ax i Refaims-dalen: | |
| Isai | Swe1917 | 17:6 | en ringa efterskörd lämnas kvar där, såsom när man slår ned oliver, två eller tre bär lämnas kvar högst uppe i toppen, fyra eller fem på trädets kvistar, säger HERREN, Israels Gud. | |
| Isai | Swe1917 | 17:7 | På den tiden skola människorna blicka upp till sin Skapare och deras ögon se upp till Israels Helige. | |
| Isai | Swe1917 | 17:8 | Människorna skola ej vända sin blick till de altaren som deras händer hava gjort; på sina fingrars verk skola de icke se, icke på Aserorna eller på solstoderna. | |
| Isai | Swe1917 | 17:9 | På den tiden skola deras fasta städer bliva lika de övergivna fästen i skogarna och på bergstopparna, som övergåvos, när Israels barn drogo in; allt skall bliva ödelagt. | |
| Isai | Swe1917 | 17:10 | Ty du har förgätit din frälsnings Gud, och du tänker icke på din fasta klippa. Därför planterar du ljuvliga planteringar[1] och sätter i dem främmande vinträd. | |
| Isai | Swe1917 | 17:11 | Och väl får du dem att växa högt samma dag du planterar dem, och morgonen därefter får du dina plantor att blomma, men skörden försvinner på hemsökelsens dag, då plågan bliver olidlig. | |
| Isai | Swe1917 | 17:12 | Hör, det brusar av många folk, det brusar, såsom havet brusar. Det dånar av folkslag, det dånar, såsom väldiga vatten dåna. | |
| Isai | Swe1917 | 17:13 | Ja, det dånar av folkslag, såsom stora vatten dåna. Men han näpser dem, och de fly bort i fjärran; de jagas bort såsom agnar för vinden, uppe på bergen, och såsom virvlande löv för stormen. | |