SweFolk - Nahum - 2

2:1  En folkförskingrare drar upp mot dig. Bevaka dina fästen! Spana mot vägen, rusta dig, samla all din kraft.

2:2  Herren ska återställa Jakobs storhet liksom Israels storhet, för plundrare har plundrat dem och fördärvat deras vinstockar.

2:3  Hans hjältars sköldar har färgats röda, kämparna går klädda i scharlakan. Vagnarna gnistrar av stålglans den dag han gör sig redo, det svingas med spjut av cypress.

2:4  På gatorna stormar vagnarna fram, de kör om varandra på torgen. De ser ut som bloss, de far i väg som blixtar.

2:5  Han kommer ihåg sina väldiga kämpar. De snubblar där de rusar fram, de skyndar mot stadens murar och skyddstaken görs redo.

2:6  Flodernas portar öppnas, och palatset faller ihop.

2:7  Det är bestämt: Hon ska kläs av och föras bort. Hennes slavflickor ska sucka som duvor och slå sig över hjärtat.

2:8  Nineve var sedan gammalt som en vattenrik damm, men nu flyr vattnet bort. ”Stanna! Stanna!” Men ingen vänder sig om.

2:9  Röva silver, röva guld! Här finns skatter utan slut, överflöd av dyrbarheter.

2:10  Tom, tömd, förödd! Modlösa hjärtan, vacklande knän! Darrande höfter överallt! Alla ansikten är blossande röda.

2:11  Var är nu lejonens kula, platsen där de unga lejonen åt sitt byte, där lejonet och lejonhonan och lejonungen gick omkring utan att någon skrämde dem?

2:12  Lejonet rev i stycken tills ungarna fick nog, dödade för sina lejonhonor och fyllde sina hålor med byte, sina kulor med rivna djur.

2:13  Se, jag är emot dig, säger Herren Sebaot. Jag ska låta dina vagnar gå upp i rök, och dina unga lejon ska förtäras av svärd. Jag ska utplåna ditt rövade gods från jorden, och röster av dina sändebud ska inte mer höras.