Swe1917 - Judith - 15

15:1  När de som befunno sig i tälten hörde detta, blevo de bestörta över vad som hade skett,

15:2  och fruktan och bävan föll över dem; icke en enda man stannade längre kvar vid den andres sida, utan de störtade åstad, allasammans på en gång, och flydde längs alla vägar på slätten och i bergsbygden.

15:3  De som voro lägrade i bergsbygden runt omkring Betylua vände sig också om till flykt. Men då störtade alla stridbara män bland israeliterna ut mot dem.

15:4  Och Osias sände bud om vad som hade hänt till Betomastaim och Bebai och Kobai och Kola och till Israels hela område, med befallning om att alla skulle störta ut mot fienderna och förgöra dem.

15:5  När Israels barn fingo höra detta, föllo de alla tillhopa över dem och höggo ned dem, under det de förföljde dem ända till Koba. Likaledes kom folk ifrån Jerusalem och ifrån hela bergsbygden, ty man hade givit dem underrättelse om vad som hade tilldragit sig i deras fienders läger. Och folket i Galaad och i Galileen angrepo dem från sidorna och anställde ett stort manfall, till dess de hade hunnit förbi Damaskus och dess område.

15:6  Men de av Betyluas invånare, som hade stannat hemma, överföllo det assyriska lägret och plundrade det och vunno stora rikedomar.

15:7  Och de israeliter som kommo tillbaka från slaktningen bemäktigade sig återstoden. Folket ifrån byarna och gårdarna i bergsbygden och på slättlandet togo också de rikt byte; ty sådant fanns i övermåttan stor myckenhet.

15:8  Översteprästen Joakim och israeliternas rådsherrar, vilka bodde i Jerusalem, kommo nu dit för att skåda de välgärningar som Herren hade bevisat Israel, och för att få se Judit och hälsa henne.

15:9  Och när de hade kommit in till henne, prisade de henne alla med en mun och sade till henne: »Du Jerusalems stolthet, du Israels stora heder, du stora berömmelse för vårt folk,

15:10  allt detta har du utfört med din hand; vad gott är har du gjort mot Israel. Må Gud finna behag däri. Välsignad vare du inför Herren, den Allsmäktige, till evig tid!» Och allt folket sade: »Ske alltså!»

15:11  Men folket hämtade byte ur lägret i trettio dagar; och de skänkte Judit Holofernes’ tält och alla silverkärlen och vilokuddarna och skålarna och allt hans övriga husgeråd. Och hon tog alltsammans och packade det på sina mulåsnor och spände för sina vagnar och lastade det på dem.

15:12  Och alla kvinnor i Israel skyndade tillsammans för att få se henne, och de prisade henne och utförde en dans till hennes ära. Och hon tog lövrika kvistar i händerna och gav ock sådana åt de kvinnor som följde henne.

15:13  Och hon själv och kvinnorna som följde henne bekransade sig med olivkvistar. Hon gick så framför allt folket och anförde alla kvinnorna i dans. Men alla män i Israel följde efter i vapen, bekransade och sjungande lovsånger.

15:14  Och Judit stämde upp följande lovsång inför hela Israel, och allt folket stämde in i denna lovprisning.