SweFolk - Joel - 1

1:1  Herrens ord som kom till Joel, Petuels son.

1:2  Hör detta, ni äldste, lyssna, alla ni som bor i landet. Har något sådant hänt i era dagar eller under era fäders tid?

1:3  Det här ska ni berätta för era barn, era barn ska säga det till sina barn och deras barn till ett kommande släkte.

1:4  Det som gräsgnagarna lämnade åt gräshopporna upp, det som gräshopporna lämnade åt gräsbitarna upp, och det som gräsbitarna lämnade åt gräsätarna upp.

1:5  Vakna, ni druckna, och gråt! Jämra er, alla ni som dricker vin, över druvsaften som ryckts från er mun.

1:6  För ett hednafolk har invaderat mitt land, ett mäktigt folk som ingen kan räkna, med tänder som ett lejon och käftar som en lejonhona.

1:7  De har ödelagt min vinstock och förstört mitt fikonträd, skalat dem nakna och kastat bort barken, lämnat grenarna vita.

1:8  Klaga som en brud i sorgdräkt efter sin ungdoms brudgum.

1:9  Matoffer och dryckesoffer har försvunnit från Herrens hus. Prästerna, Herrens tjänare, sörjer.

1:10  Fältet är ödelagt, marken sörjer, för säden är förstörd. Det nya vinet har torkat bort och oljan har sinat.

1:11  Stå besvikna, ni jordbrukare, jämra er, ni vinodlare, över vetet och kornet, för skörden på fälten är förstörd.

1:12  Vinstocken är förtorkad och fikonträdet vissnat. Granatäppelträdet, dadelpalmen och äppelträdet – markens alla träd har torkat bort, glädjen har vissnat från människors barn.

1:13  Klä er i säcktyg och klaga, ni präster, jämra er, ni som tjänstgör vid altaret. Gå in och sitt i säcktyg hela natten, ni min Guds tjänare, för det finns inga mer matoffer eller drickoffer i er Guds hus.

1:14  Pålys en helig fasta, utropa en högtidsförsamling. Samla de äldste, samla alla som bor i landet till Herren er Guds hus, och ropa till Herren.

1:15  Ve oss, vilken dag! Herrens dag är nära, den kommer som förödelse från den Allsmäktige.

1:16  Har inte vårt levebröd ryckts bort inför ögonen på oss, glädje och fröjd från vår Guds hus?

1:17  Utsädet ligger förtorkat under klumpar av jord, förrådshusen står öde och ladorna förfaller, för säden har torkat bort.

1:18  Vad boskapen stönar! Hjordar av kor irrar omkring, de finner inget bete. Även fårhjordarna går under.

1:19  Jag ropar till dig, Herre, för en eld har förtärt betet i ödemarken och flamman förbränt markens alla träd.

1:20  Även de vilda djuren längtar efter dig, för bäckarnas vatten har torkat ut och en eld har förtärt betet i ödemarken.