SweFolk - Numbers - 12

12:1  Mirjam och Aron talade illa om Mose på grund av den kushitiska kvinnan som han hade tagit till hustru, för han hade tagit en kushitisk kvinna till hustru.

12:2  De sade: ”Är Mose den ende som Herren talar genom? Talar han inte också genom oss?” Och Herren hörde det.

12:3  Mose var en mycket ödmjuk man, mer än någon annan människa på jorden.

12:4  Genast sade Herren till Mose, Aron och Mirjam: ”Gå ut, ni tre, till uppenbarelsetältet.” Och de gick dit ut alla tre.

12:5  Då steg Herren ner i en molnpelare och ställde sig vid ingången till tältet. Han kallade på Aron och Mirjam, och de gick båda dit.

12:6  Och han sade: ”Hör nu mina ord. Om det finns en Herrens profet ibland er, ger jag mig till känna för honom i en syn och talar med honom i en dröm.

12:7  Men så gör jag inte med min tjänare Mose. I hela mitt hus är han betrodd.

12:8  Jag talar med honom ansikte mot ansikte, tydligt och inte i gåtor, och han får se Herrens gestalt. Varför var ni då inte rädda för att tala illa om min tjänare Mose?”

12:9  Och Herrens vrede upptändes mot dem, och han lämnade dem.

12:10  När molnskyn drog sig tillbaka från tältet, se, då var Mirjam vit som snö av spetälska. Aron vände sig till Mirjam och såg att hon var spetälsk.

12:11  Då sade Aron till Mose: ”O, min herre, lägg inte på oss denna synd som vi i vår dårskap har begått.

12:12  Låt henne inte bli som ett dödfött foster vars kropp är till hälften förtärd när det kommer ut ur moderlivet.”

12:13  Då ropade Mose till Herren: ”O, Gud, gör henne frisk!”

12:14  Herren svarade Mose: ”Om hennes far hade spottat henne i ansiktet, skulle hon då inte ha fått skämmas i sju dagar? Håll henne därför instängd utanför lägret i sju dagar. Sedan ska hon tas emot igen.”

12:15  I sju dagar hölls Mirjam instängd utanför lägret, och folket bröt inte upp förrän Mirjam hade förts tillbaka.