SweFolk - Genesis - 12

12:1  Herren sade till Abram: ”Gå ut från ditt land och din släkt och din fars hus och bege dig till det land som jag ska visa dig.

12:2  Där ska jag göra dig till ett stort folk. Jag ska välsigna dig och göra ditt namn stort, och du ska bli en välsignelse.

12:3  Jag ska välsigna dem som välsignar dig och förbanna den som förbannar dig. I dig ska jordens alla släkten bli välsignade.”

12:4  Abram gav sig i väg som Herren hade sagt till honom, och Lot gick med honom. Abram var sjuttiofem år när han lämnade Harran.

12:5  Han tog med sig sin hustru Saraj och sin brorson Lot, alla ägodelar och allt det folk de skaffat sig i Harran och gav sig av mot Kanaans land. När de kom till Kanaans land

12:6  fortsatte Abram in i landet ända till Shekems område, till Mores terebint. På den tiden bodde kananeerna i landet.

12:7  Och Herren uppenbarade sig för Abram och sade: ”Åt dina efterkommande ska jag ge detta land.” Då byggde han ett altare åt Herren som hade uppenbarat sig för honom.

12:8  Därifrån drog han vidare till berget öster om Betel och slog upp sitt tält med Betel i väster och Ai i öster. Där byggde han ett altare åt Herren och åkallade Herrens namn.

12:9  Sedan bröt Abram upp därifrån och drog sig allt längre söderut.

12:10  Men det blev svält i landet, och Abram flyttade ner till Egypten för att bo där som främling, eftersom svälten var svår i landet.

12:11  När han närmade sig Egypten, sade han till sin hustru Saraj: ”Jag vet ju att du är en vacker kvinna.

12:12  När egyptierna får se dig kommer de att säga: Hon är hans hustru! Och så dödar de mig men låter dig leva.

12:13  Säg därför att du är min syster, så går det bra för mig för din skull och jag får leva tack vare dig.”

12:14  När Abram kom till Egypten, såg egyptierna att Saraj var en mycket vacker kvinna.

12:15  Faraos hövdingar fick se henne och prisade henne inför farao, och hon fördes in i faraos palats.

12:16  Och det gick bra för Abram för hennes skull. Han fick får, kor och åsnor, tjänare och tjänarinnor, åsneston och kameler.

12:17  Men Herren lät farao och hans hus drabbas av svåra plågor för Abrams hustru Sarajs skull.

12:18  Då kallade farao till sig Abram och sade: ”Vad har du gjort mot mig! Varför berättade du inte för mig att hon är din hustru?

12:19  Varför sade du: Hon är min syster, så att jag tog henne till hustru? Här har du din hustru. Ta henne och gå!”

12:20  Och farao befallde sina män att skicka i väg Abram med hans hustru och allt han ägde.