SweKarlXII - Exodus - 1

1:1  Desse äro namnen af Israels barn, som kommo in uti Egypten med Jacob; hwar och en kom derin med sitt hus:

1:2  Ruben, Simeon, Levi, Juda,

1:3  Isaschar, Zebulon, BenJamin,

1:4  Dan, Naphtali, Gad, Asser.

1:5  Och alla de själar, som utaf Jacobs länd utgångna wore, wore sjutio. Men Joseph war tillförene uti Egypten.

1:6  Då nu Joseph död war, och alle hans bröder, och alle de som på den tiden lefwat hade;

1:7  Wäxte Israels barn, och födde barn, och förökades, och worde ganska månge, så att de uppfyllde landet.

1:8  Då wardt en ny Konung öfwer Egypten, hwilken intet wisste af Joseph.

1:9  Han sade till sitt folk: Si, Israels barnas folk är mycket, och mera än wi.

1:10  Nu wäl, wi wilje listeliga förlägga dem, att de icke warda så månge. Ty om något örlig påkomme mot oss, måtte de ock gifwa sig till wåra fiendar, och strida emot oss, och draga utu landet.

1:11  Och han satte öfwer dem arbetsfogdar, som dem betwinga skulle med träldom; ty man byggde Pharao de städer Pithom och Raamses till skatthus.

1:12  Men ju mer betungade folket, ju mer det förökades och förwidgade sig; derföre woro de Israels barnom hätske.

1:13  Och de Egyptier twingade Israels barn med obarmhertighet till att träla;

1:14  Och gjorde deras lefwerne bittert, med swårt arbete på ler och tegel, och med allahanda släpande på markene, och med allahanda arbete, som de kunde dem pålägga med obarmhertighet.

1:15  Och Konungen i Egypten sade till jordgummorna för de Ebreiska qwinnor; den ena het Siphra, och den andra Pua:

1:16  När I hjelpen de Ebreiska qwinnor, och de skola föda; är det mankön, så dräper det; är det qwinnkön, så låter det lefwa.

1:17  Men jordgummorna fruktade Gud, och gjorde ej som Konungen i Egypten sade dem; utan läto barnen lefwa.

1:18  Då kallade Konungen i Egypten jordgummorna, och sade till dem: Hwarföre gören I det, att I låten lefwa barnen?

1:19  Jordgummorna swarade Pharao: De Ebreiska qwinnor äro ej som de Egyptiska; förty de äro hårda qwinnor; förr än jordgumman kommer till dem, hafwa de födt.

1:20  Därföre gjorde Gud wäl emot jordgummorna; och folket förökades och wardt ganska mycket.

1:21  Och efter jordgummorna fruktade Gud, byggde han dem hus.

1:22  Då böd Pharao allo sino folke, och sade: Allt det mankön, som födt warder, kaster i älfwena, och allt qwinnkön låter lefwa.