SweKarlXII1873 - Isaiah - 32

32:1  Si, en Konung varder regerandes med rättviso; och Förstarna, varda rådande till att hålla rätten vid magt;

32:2  Att hvar man skall vara såsom en den der för väder bevarad är, och såsom en den der för skurregn förskyld är; såsom vattubäcker på en torr plats, såsom skuggan af ett stort berg uti torro lande.

32:3  Och de seende ögon skola icke låta förblinda sig, och de tillhörares öron skola grant påmärka.

32:4  Och de galne skola lära klokhet, och den stumma tungan skall färdig varda, och renliga tala.

32:5  En dåre skall icke mer varda kallad en Förste, ej heller en giriger en herre.

32:6  Ty en dåre talar om dårhet, och hans hjerta umgår med det ondt är, att han skall åstadkomma skrymteri, och predika om Herran villfarelse; att han dermed de hungroga själar utsvälta skall, och förmena dem törstiga drycken.

32:7  Ty dens girigas regerande är icke utan skada; ty han finner listighet till att förderfva de elända med falskom ordom, då han den fattigas rätt tala skall.

32:8  Men Förstar skola hafva Förstliga tankar, och blifva dervid.

32:9  Står upp, I stolta qvinnor, hörer mina röst; I döttrar, som så säkra ären, fatter med öronen mitt tal.

32:10  Det är på år och dag till görandes, så skolen I, som säkra ären, bäfva; ty det varder ingen vinand, så blifver ock ingen upphemtning.

32:11  Förskräcker eder, I stolta qvinnor; bäfver, I säkra. Det skall ske, att I skolen varda afklädda, blottada, gjordada om länderna.

32:12  Man skall beklaga om åkrar, ja, om de lustiga åkrar, och om de fruktamma vinträ.

32:13  Ty på mins folks åker skall växa törn och tistel; ja, ock öfver all glädjehus uti den glada staden.

32:14  Ty palatsen skola öfvergifven varda, och det stora mantalet i stadenom skall förminskas, så att torn och fäste skola blifva till eviga kulor, och vilddjurom till glädje, hjordom till bet;

32:15  Tilldess att öfver oss utgjuten varder Anden af höjdene. Så skall då öknen varda till en åkermark, och åkermarken skall för en skog räknad blifva;

32:16  Och rätten skall bo i öknene, och rättfärdigheten blifva på åkermarkene;

32:17  Och rättfärdighetenes frukt skall vara frid, och rättfärdighetenes nytta skall vara evig stillhet och säkerhet;

32:18  Så att mitt folk skall bo uti fridshusom, uti trygga boningar, och i skön rolighet.

32:19  Men hagel skall vara nedre i skogenom, och staden skall ligga lågt nedre.

32:20  Väl eder, som sån allestäds vid vattnet; ty der mågen I låta oxars och åsnars fötter gå uppå.