Swe1917 - Leviticus - 24

24:1  Och HERREN talade till Mose och sade:

24:2  Bjud Israels barn att bära till dig ren olja, av stötta oliver, till ljusstaken, så att lamporna dagligen kunna sättas upp.

24:3  Utanför den förlåt som hänger framför vittnesbördet[1], i uppenbarelsetältet, skall Aron beständigt sköta den, från aftonen till morgonen, inför HERRENS ansikte. Detta skall vara en evärdlig stadga för eder från släkte till släkte.

24:4  Lamporna på den gyllene ljusstaken skall han beständigt sköta inför HERRENS ansikte.

24:5  Och du skall taga fint mjöl och därav baka tolv kakor; var kaka skall innehålla två tiondedels efa.

24:6  Och du skall lägga upp dem i två rader, sex i var rad, på det gyllene bordet inför HERRENS ansikte.

24:7  Och på vardera raden skall du lägga ren rökelse, för att denna må utgöra själva altaroffret av bröden, ett eldsoffer åt HERREN.

24:8  Sabbatsdag efter sabbatsdag skall man beständigt lägga upp dem inför HERRENS ansikte: en gärd av Israels barn, till ett evigt förbund.

24:9  De skola tillhöra Aron och hans söner och skola ätas av dem på en helig plats, ty de äro högheliga och äro hans evärdliga rätt av HERRENS eldsoffer.

24:10  Och en man som var son till en israelitisk kvinna, men till fader hade en egyptisk man, gick ut bland Israels barn; och den israelitiska kvinnans son och en israelitisk man kommo i träta med varandra i lägret.

24:11  Och den israelitiska kvinnans son smädade Namnet[2] och hädade. Då förde de honom fram till Mose. Och hans moder hette Selomit, dotter till Dibri, av Dans stam.

24:12  Och de satte honom i förvar, för att de skulle få hans dom bestämd efter HERRENS befallning.

24:13  Och HERREN talade till Mose och sade:

24:14  För ut hädaren utanför lägret; sedan må alla som hörde det lägga sina händer på hans huvud, och må så hela menigheten stena honom.

24:15  Och till Israels barn skall du tala och säga: Om någon hädar sin Gud, kommer han att bära på synd.

24:16  Och den som smädar HERRENS namn skall straffas med döden; hela menigheten skall stena honom. Evad det är en främling eller en inföding som smädar Namnet, skall han dödas.

24:17  Om någon slår ihjäl någon människa, skall han straffas med döden;

24:18  och den som slår ihjäl ett boskapsdjur skall ersätta det: liv för liv.

24:19  Och om någon vållar att hans nästa får ett lyte, så skall man göra mot honom såsom han själv har gjort:

24:20  bruten lem för bruten lem, öga för öga, tand för tand; samma lyte han har vållat att en annan fick skall han själv få.

24:21  Den som slår ihjäl ett boskapsdjur skall ersätta det, och den som slår ihjäl en människa skall dödas.

24:22  En och samma lag skall gälla för eder, den skall gälla lika väl för främlingen som för infödingen; ty jag är HERREN, eder Gud.

24:23  Och Mose talade detta till Israels barn; och de förde ut hädaren utanför lägret och stenade honom. Alltså gjorde Israels barn såsom HERREN hade bjudit Mose. [1] Se Vittnesbördet i Ordförkl. [2] Se Herren i Ordförkl.