ECCLESIASTES
Chapter 10
Eccl | SweKarlX | 10:1 | Onda flugor förderfva goda salvo; derföre är dårskap stundom bättre än vishet och ära. | |
Eccl | SweKarlX | 10:2 | Ty dens visas hjerta är på hans högra hand; men dens galnas hjerta är på hans venstra. | |
Eccl | SweKarlX | 10:3 | Och ändå att den galne sjelf galen är i sin anslag, håller han likväl alla för galna. | |
Eccl | SweKarlX | 10:4 | Derföre, om ens väldigs mans trug hafver framgång emot din vilja, så gif dig icke öfver; ty unddraga stillar mycket ondt. | |
Eccl | SweKarlX | 10:5 | Det är ännu en usel ting, som jag såg under solene, nämliga oförstånd, det ibland de väldiga allmänneligit är; | |
Eccl | SweKarlX | 10:8 | Men den ena grop grafver, han skall sjelf falla deruti; och den en gård rifver, honom skall stinga en orm. | |
Eccl | SweKarlX | 10:9 | Den der stenar bortvältar, han skall hafva der mödo med; den som ved klyfver, han varder sargad deraf. | |
Eccl | SweKarlX | 10:10 | Då ett jern slött varder, och mister skarphetena, så måste man med mödo hvässat igen; alltså följer ock visdom efter flit. | |
Eccl | SweKarlX | 10:12 | De ord, som gå af ens vis mans mun, äro täckelig; men ens dåras läppar uppsvälja honom. | |
Eccl | SweKarlX | 10:14 | En dåre hafver mång ord; ty menniskan vet icke hvad varit hafver; och ho vill säga henne, hvad efter henne komma skall? | |
Eccl | SweKarlX | 10:17 | Väl är dig, land, hvilkets Konung ädla är, och hvilkets Förstar äta i rättom tid, till styrko, och icke till vällust. | |
Eccl | SweKarlX | 10:18 | Ty för lättjas skull förfalla bjelkarna, och för försummeliga händers skull varder huset drypande. | |
Eccl | SweKarlX | 10:19 | Det våller, att de bereda bröd till vällust, och vinet måste glädja de lefvande, och penningen måste dem allt uträtta. | |