SweFolk - Psalms - 132

132:1  Herre, tänk på David, på allt han fick utstå,

132:2  hur han gav Herren sin ed, sitt löfte till Jakobs Mäktige:

132:3  "Jag ska inte gå in i mitt hus, inte ligga på min bädd,

132:4  inte unna mina ögon någon sömn eller mina ögonlock någon vila

132:5  förrän jag funnit en plats åt Herren, en boning åt Jakobs Mäktige."

132:6  Vi hörde det i Efrata, vi upptäckte det i skogsbygden.

132:7  Låt oss gå in i hans boning, låt oss tillbe vid hans fotpall.

132:8  Res dig, Herre, och kom till din viloplats, du och din makts ark!

132:9  Låt dina präster vara klädda i rättfärdighet och dina trogna få jubla.

132:10  För din tjänare Davids skull, avvisa inte din smorde!

132:11  Herren har gett David sin ed, en sann ed som han inte tar tillbaka: "En av dina ättlingar ska jag sätta på din tron.

132:12  Om dina barn håller mitt förbund och mitt vittnesbörd som jag ska lära dem, då ska också deras barn sitta på din tron till evig tid."

132:13  Ja, Herren har utvalt Sion, där vill han ha sin boning:

132:14  "Detta är min viloplats till evig tid. Här ska jag bo, hit längtar jag.

132:15  Sions förråd ska jag rikligt välsigna, dess fattiga ska jag mätta med bröd.

132:16  Dess präster ska jag klä i frälsning och dess trogna ska jubla högt.

132:17  Där ska jag låta ett horn växa upp åt David, jag har berett en lampa åt min smorde.

132:18  Hans fiender ska jag klä i skam, men på honom ska kronan glänsa."