SweKarlXII - Mark - 2

2:1  Och efter några dagar gick han åter in i Capernaum, och det spordes, at han war i huset. Och efter några dagar gick han åter in i Capernaum, och det spordes, at han war i huset.

2:2  Och strax församlades der månge, så at de icke rum hade, icke heller utanför dörene; och han hade tal för dem. Och strax församlades der månge, så at de icke rum hade, icke heller utanför dörene; och han hade tal för dem.

2:3  Och de hade fram för honom en borttagnan, den der framburen war af fyra. Och de hade fram för honom en borttagnan, den der framburen war af fyra.

2:4  Och då de icke kunde komma til honom, för folkets skull, refwo de taket på huset, der han war, och gjorde et hol på taket, och med tåg släppte neder sängena, der den borttagne uti låg. Och då de icke kunde komma til honom, för folkets skull, refwo de taket på huset, der han war, och gjorde et hol på taket, och med tåg släppte neder sängena, der den borttagne uti låg.

2:5  När JEsus såg deras tro, sade han til den borttagna: Min son, dina synder ware dig förlåtna. När JEsus såg deras tro, sade han til den borttagna: Min son, dina synder ware dig förlåtna.

2:6  Så woro der någre utaf de Skriftlärda sittande, som tänkte i sin hjerta: Så woro der någre utaf de Skriftlärda sittande, som tänkte i sin hjerta:

2:7  Hwi talar denne sådana hädelse? Ho kan förlåta synder, utan allena Gud? Hwi talar denne sådana hädelse? Ho kan förlåta synder, utan allena Gud?

2:8  Och strax JEsus förnam det i sinom anda, at de sådant tänkte wid sig sjelfwa, sade han til dem: Hwi tänken I sådant i edor hjerta? Och strax JEsus förnam det i sinom anda, at de sådant tänkte wid sig sjelfwa, sade han til dem: Hwi tänken I sådant i edor hjerta?

2:9  Hwilket är lättare säga til den borttagna: Dina synder ware dig förlåtna; eller säga: Statt up, och tag dina säng och gack? Hwilket är lättare säga til den borttagna: Dina synder ware dig förlåtna; eller säga: Statt up, och tag dina säng och gack?

2:10  Men på det I skolen weta, at menniskones Son hafwer magt på jordene förlåta synder, sade han til den borttagna: Men på det I skolen weta, at menniskones Son hafwer magt på jordene förlåta synder, sade han til den borttagna:

2:11  Dig säger jag: Statt up; tag dina säng, och gack i ditt hus. Dig säger jag: Statt up; tag dina säng, och gack i ditt hus.

2:12  Och strax stod han up, tog sina säng, och gick ut i allas deras åsyn; så at alle undrade storliga, och prisade Gud, sägande: Sådant såge wi aldrig. Och strax stod han up, tog sina säng, och gick ut i allas deras åsyn; så at alle undrade storliga, och prisade Gud, sägande: Sådant såge wi aldrig.

2:13  Och han gick åter ut til hafwet; och allt folket kom til honom, och han lärde dem. Och han gick åter ut til hafwet; och allt folket kom til honom, och han lärde dem.

2:14  Och då JEsus gick der fram, såg han Levi, Alphei son, sittandes wid tullen, och sade til honom: Följ mig. Och han stod up, och följde honom. Och då JEsus gick der fram, såg han Levi, Alphei son, sittandes wid tullen, och sade til honom: Följ mig. Och han stod up, och följde honom.

2:15  Och det begaf sig, då han sat til bords i hans hus, såto ock desslikes månge Publicaner och syndare til bords med JEsu och hans Lärjungar; ty de woro månge, som hade följt honom. Och det begaf sig, då han sat til bords i hans hus, såto ock desslikes månge Publicaner och syndare til bords med JEsu och hans Lärjungar; ty de woro månge, som hade följt honom.

2:16  Och då de Skriftlärde och Phariseer sågo, at han åt med de Publicaner och syndare, sade de til hans Lärjungar: Hwi äter och dricker han med Publicaner och syndare? Och då de Skriftlärde och Phariseer sågo, at han åt med de Publicaner och syndare, sade de til hans Lärjungar: Hwi äter och dricker han med Publicaner och syndare?

2:17  När JEsus det hörde, sade han til dem: De der helbregda äro, behöfwa icke läkare, utan de som kranke äro; jag är icke kommen til at kalla de rättfärdiga, utan syndare, til bättring. När JEsus det hörde, sade han til dem: De der helbregda äro, behöfwa icke läkare, utan de som kranke äro; jag är icke kommen til at kalla de rättfärdiga, utan syndare, til bättring.

2:18  Och Johannis lärjungar och de Phariseers fastade mycket; och de kommo, och sade til honom: Hwi fasta Johannis lärjungar och de Phariseers, och dine Lärjungar fasta intet? Och Johannis lärjungar och de Phariseers fastade mycket; och de kommo, och sade til honom: Hwi fasta Johannis lärjungar och de Phariseers, och dine Lärjungar fasta intet?

2:19  Sade JEsus til dem: Bröllopsfolket, kunna de fasta, så länge Brudgummen är med dem? Så länge de hafwa Brudgummen när sig, kunna de icke fasta. Sade JEsus til dem: Bröllopsfolket, kunna de fasta, så länge Brudgummen är med dem? Så länge de hafwa Brudgummen när sig, kunna de icke fasta.

2:20  Men de dagar skola komma, at Brudgummen skall warda ifrå dem tagen; och då skola de fasta i de dagar. Men de dagar skola komma, at Brudgummen skall warda ifrå dem tagen; och då skola de fasta i de dagar.

2:21  Och ingen sömar en klut af nytt kläde på gammalt kläde: förty han rifwer dock det nya stycket ifrå det gamla, och hålet warder wärre. Och ingen sömar en klut af nytt kläde på gammalt kläde: förty han rifwer dock det nya stycket ifrå det gamla, och hålet warder wärre.

2:22  Och ingen låter nytt win i gamla flaskor; annars slår det nya winet flaskorna sönder, och winet spilles ut, och flaskorna förderfwas; utan nytt win skall man låta i nya flaskor. Och ingen låter nytt win i gamla flaskor; annars slår det nya winet flaskorna sönder, och winet spilles ut, och flaskorna förderfwas; utan nytt win skall man låta i nya flaskor.

2:23  Och det begaf sig, at han på Sabbathen gick genom säd; och hans Lärjungar begynte, wid de gingo, taga af axen. Och det begaf sig, at han på Sabbathen gick genom säd; och hans Lärjungar begynte, wid de gingo, taga af axen.

2:24  Och de Phariseer sade til honom: Si, hwi göra de om Sabbathen det som icke låfligit är? Och de Phariseer sade til honom: Si, hwi göra de om Sabbathen det som icke låfligit är?

2:25  Då sade han til dem: Hafwen I aldrig läsit, hwad David gjorde, då honom omträngde, och war hungrig, han och de der med honom woro? Då sade han til dem: Hafwen I aldrig läsit, hwad David gjorde, då honom omträngde, och war hungrig, han och de der med honom woro?

2:26  Huru han gick in i Guds hus, under den öfwersta Presten Abjathar, och åt skådobröden, hwilka ingom woro loflige äta, utan Prestomen; och gaf desslikes dem, som med honom woro. Huru han gick in i Guds hus, under den öfwersta Presten Abjathar, och åt skådobröden, hwilka ingom woro loflige äta, utan Prestomen; och gaf desslikes dem, som med honom woro.

2:27  Och han sade til dem: Sabbathen är gjord för menniskones skull, och icke menniskan för Sabbathens skull. Och han sade til dem: Sabbathen är gjord för menniskones skull, och icke menniskan för Sabbathens skull.

2:28  Så är nu menniskones Son en HERre, desslikes ock öfwer Sabbathen. Så är nu menniskones Son en HERre, desslikes ock öfwer Sabbathen.