Swe1917 - Baruch - 1

1:1  Detta är vad som stod i den bok som Baruk, son till Nerias, son till Maaseas, son till Sedekias, son till Hasadias, son till Kelkias, skrev i Babylonien

1:2  i det femte året, på sjunde dagen i månaden, vid den tid då kaldéerna hade intagit Jerusalem och uppbränt det i eld.

1:3  Och Baruk läste upp det som stod i denna bok inför Jekonias, Joakims son, Juda konung, och inför allt folket, så många som kommo för att höra därpå,

1:4  och inför de mäktige och konungasönerna och inför de äldste och inför allt folket, både små och stora, alla dem som bodde i Babylonien, vid floden Sud.

1:5  Och de gräto och fastade och bådo inför Herren.

1:6  Och de samlade in penningar, efter som var och en förmådde,

1:7  och sände dem till Jerusalem, till översteprästen Joakim, son till Kelkias, son till Salom, och till prästerna och till allt folket, så många som med honom befunno sig i Jerusalem.

1:8  Och samtidigt, på tionde dagen i månaden Sivan, lät Baruk hämta de kärl som hade tillhört Herrens hus, men som hade blivit bortförda från templet, och sände dem tillbaka till Juda land, nämligen ett antal silverkärl som Sedekias, Josias' son, Juda konung, hade låtit göra,

1:9  sedan Nebukadnessar, konungen i Babylonien, hade fört bort ifrån Jerusalem Jekonias, så ock furstarna och fångarna och de mäktige och det meniga folket, och låtit dem komma till Babylonien.

1:10  Och de skrevo följande: Här sända vi till eder penningar; köpen nu för dessa penningar djur till brännoffer och syndoffer, så ock rökelse, och reden till spisoffer, och frambären så offer på Herrens, vår Guds, altare,

1:11  och bedjen för den babyloniske konungen Nebukadnessars liv och för hans son Baltasars liv, att deras levnad må räcka lika länge som himmelen välver sig över jorden.

1:12  Då skall Herren giva oss styrka och låta ljus gå upp för våra ögon; och vi skola få leva under den babyloniske konungen Nebukadnessars skugga och under hans son Baltasars skugga och skola tjäna dem i lång tid och finna nåd inför dem.

1:13  Och bedjen för oss till Herren, vår Gud, ty vi hava syndat mot Herren, vår Gud; och Herrens förtörnelse och vrede har icke vänt sig ifrån oss ända till denna dag.

1:14  Och den skrivelse som vi nu här sända eder mån I läsa upp i Herrens hus, såsom en syndabekännelse, på högtidsdagen och på övriga festdagar;

1:15  sägen så: »Herren, vår Gud, är rättfärdig, men vi måste blygas, såsom vi ock nu göra, vi, Juda män och Jerusalems invånare,

1:16  våra konungar och våra furstar, våra präster och våra profeter och våra fäder.

1:17  Ty vi hava syndat mot Herren

1:18  och varit olydiga mot honom och hava icke hört Herrens, vår Guds, röst, så att vi hava vandrat efter de stadgar som Herren har förelagt oss.

1:19  Nej, ända ifrån den dag då Herren förde våra fäder ut ur Egyptens land och intill denna dag hava vi varit olydiga mot Herren, vår Gud, och varit svårt försumliga i att höra hans röst.

1:20  Så har nu ock den olycka och den förbannelse kommit att vila på oss, som Herren förkunnade för sin tjänare Moses, på den dag då han förde våra fäder ut ur Egyptens land, för att giva oss ett land som flöt av mjölk och honung, såsom ock nu har skett.

1:21  Ja, vi hava icke hört Herrens, vår Guds, röst i enlighet med allt vad de profeter hava talat, som han har sänt till oss,

1:22  utan vi hava gått bort, var och en i sitt onda hjärtas tankar, till att tjäna andra gudar och göra vad ont är i Herrens, vår Guds, ögon.»