SweKarlXII1873 - Proverbs - 9

9:1  Visheten byggde sitt hus, och högg sju pelare;

9:2  Och slagtade sin boskap, skänkte sitt vin, och tillredde sitt bord;

9:3  Och sände sina tjenarinnor ut, till att bjuda upp på stadsens palats:

9:4  Den fåkunnig är, han komme hit; och till de dårar sade hon:

9:5  Kommer, äter af mitt bröd, och dricker af vinet, som jag skänker;

9:6  Öfvergifver det galna väsendet, så fån I lefva; och går på förståndsens väg.

9:7  Hvilken som tuktar bespottaren, han får skam igen; och den som straffar en ogudaktigan, han varder försmädad.

9:8  Straffa bespottaren intet, att han icke hatar dig; straffa den visa, han skall älska dig.

9:9  Gif dem visa, så skall han ännu visare varda; lär den rättfärdiga, så växer han till i lärdom.

9:10  Vishetenes begynnelse är Herrans fruktan, och förstånd lärer hvad heligt är;

9:11  Ty igenom mig skola dine dagar månge varda, och dins lifs år dig flere varda.

9:12  Äst du vis, så äst du dig vis; äst du en bespottare, så måste du umgälla det allena.

9:13  Men en galen ostadig qvinna, full med sqvaller, och fåvitsk;

9:14  Sitter i sins hus dörr, på en stol, högt uppe i stadenom;

9:15  Till att bjuda alla de der framom gå, och rättelliga vandra på sinom vägom:

9:16  Den der fåkunnig är, han komme hit. Och till de dårar säger hon:

9:17  Stulet vatten är sött, och fördoldt bröd är lustigt.

9:18  Men han vet icke, att der äro de döde, och hennes gäster uti djupa helvetet.