SweKarlXII1873 - Proverbs - 2

2:1  Min son, vill du anamma mitt tal, och min bud när dig behålla,

2:2  Så låt din öron gifva akt på vishet, och böj ditt hjerta dertill med flit.

2:3  Ty om du far derefter med flit, och beder derom;

2:4  Om du söker efter henne, såsom efter silfver, och letar efter henne, såsom efter en skatt;

2:5  Så skall du förstå Herrans fruktan, och Guds kunskap finna.

2:6  Ty Herren gifver vishet, och utaf hans mun kommer vett och förstånd.

2:7  Han låter dem redeligom väl gå, och beskärmar de fromma;

2:8  Och bevarar dem som rätt göra, och bevarar sina heligas väg.

2:9  Då skall du förstå rättfärdighet, och dom; och fromhet, och allan godan väg.

2:10  Om vishet faller dig på hjertat, så att du gerna lärer,

2:11  Så skall godt råd bevara dig, och förstånd skall gömma dig;

2:12  Att du icke råkar in uppå de ondas väg, eller ibland dem som tala det vrångt är;

2:13  Och öfvergifva den rätta vägen, och gå mörka stigar.

2:14  De der glädjas att göra illa, och äro glade uti sitt onda och vrångvisa väsende;

2:15  Hvilke sin väg förvända, och följa villstigar;

2:16  Att du icke råkar in till ens annars hustru, och den icke din är, den slät ord gjfver;

2:17  Och öfvergi!ver sins ungdoms herra, och förgäter sins Guds förbund;

2:18  Ty hennes hus böjer sig till döden och hennes gånger till de förtappade;

2:19  Alle de som ingå till henne, de komma intet igen, och fatta icke lifsens väg;

2:20  Att du må vandra på en god väg, och blifva på rätta stråtene.

2:21  Ty de rättfärdige skola bo i landena, och de fromme skola derinne blifva;

2:22  Men de ogudaktige skola utu landena utrotade varda, och de föraktare skola derut förgjorde varda.