SweFolk - Job - 23

23:1  Då tog Job till orda och sade:

23:2  Också i dag är min klagan bitter. Min hand vilar tungt över mitt suckande.

23:3  O, om jag visste hur jag skulle finna honom, hur jag kunde komma till hans boning!

23:4  Jag skulle lägga fram min sak inför honom, fylla min mun med bevis.

23:5  Jag vill veta vad han kan svara mig, begrunda vad han har att säga mig.

23:6  Skulle han bekämpa mig med sin stora makt? Nej, han skulle lyssna på mig.

23:7  En rättfärdig skulle då vara hans motpart, jag skulle för alltid bli frikänd av min domare.

23:8  Se, går jag mot öster är han inte där, går jag mot väster finner jag honom inte.

23:9  Är han verksam i norr skådar jag honom inte, vänder han sig åt söder ser jag honom inte.

23:10  Han vet vilken väg jag har vandrat. Prövar han mig ska jag komma fram som guld.

23:11  Min fot har hållit fast vid hans spår, jag har följt hans väg utan att vika av.

23:12  Jag har inte övergett hans läppars bud, hans muns ord är mig en större skatt än mitt dagliga bröd.

23:13  Men han är den ende, vem kan stå honom emot? Vad han vill, det gör han.

23:14  Han fullbordar vad han beslutat om mig, och mycket mer av samma slag.

23:15  Därför bävar jag för hans ansikte, när jag tänker på det blir jag rädd för honom.

23:16  Gud har gjort mitt hjärta försagt, den Allsmäktige har fått mig att bäva,

23:17  för jag fick inte förgås innan mörkret kom, han dolde inte den svarta natten för mitt ansikte.