SweFolk - Job - 21

21:1  Då tog Job till orda och sade:

21:2  Lyssna noga på mina ord, låt det vara trösten ni ger mig.

21:3  Visa mig tålamod så att jag får tala, och när jag har talat kan du håna.

21:4  Är det en människa jag grälar på? Varför skulle jag inte vara otålig?

21:5  Se på mig och häpna, sätt handen för munnen.

21:6  När jag tänker på det blir jag förskräckt, rysningar griper min kropp.

21:7  Varför får de gudlösa leva, bli gamla och växa i kraft?

21:8  De ser sina barn leva trygga hos dem och har sina avkomlingar för ögonen.

21:9  Deras hus står trygga utan fasor, Gud drabbar dem inte med sitt ris.

21:10  Deras boskap lyckas alltid para sig, deras kor kalvar utan missfall.

21:11  Sina minsta släpper de ut som en hjord, deras barn dansar omkring.

21:12  De sjunger till tamburin och harpa och jublar till musik av flöjt.

21:13  De lever sina dagar i välmåga, och i frid far de ner till dödsriket.

21:14  De sade till Gud: ”Låt oss vara! Vi har ingen lust att lära känna dina vägar.

21:15  Vem är den Allsmäktige att vi skulle tjäna honom? Vad skulle vi vinna på att åkalla honom?”

21:16  Se, deras framgång ligger inte i deras egen hand. De gudlösas rådslag är fjärran från mig.

21:17  Hur ofta slocknar de gudlösas lampa? Hur ofta drabbar dem olycka, plågor som Gud i vrede tilldelar dem?

21:18  Hur ofta blir de som halm för vinden, som agnar som stormen för bort?

21:19  Ni säger: ”Gud sparar hans straff till barnen.” Låt honom straffa honom själv, så att han får känna det.

21:20  Låt den gudlöse få se sitt fall med egna ögon, låt honom få dricka den Allsmäktiges vrede.

21:21  Frågar han efter sin familj när han är borta, när hans månaders antal är slut?

21:22  Kan någon lära Gud förstånd, han som dömer över de högsta?

21:23  Den ene dör i sin krafts dagar, helt sorglös och trygg.

21:24  Hans kärl är fulla av mjölk, och märgen i hans ben har bevarat sin saft.

21:25  Den andre dör med bedrövad själ, utan att ha smakat det goda.

21:26  Tillsammans ligger de i stoftet, med förruttnelsens maskar över sig.

21:27  Se, jag känner era tankar och era lömska planer mot mig.

21:28  Ni frågar: ”Vad blev det av stormännens hus, av tälten där de gudlösa bodde?”

21:29  Har ni inte frågat dem som har rest, lyssnar ni inte till deras vittnesbörd?

21:30  Den onde skonas på olyckans dag, han räddas undan vredens dag.

21:31  Vem säger honom rakt i ansiktet hur han lever, vem straffar honom för vad han har gjort?

21:32  När han har förts till graven vakar man vid gravkullen.

21:33  Dalens mylla är ljuvlig för honom, alla människor följer honom och otaliga har gått före honom.

21:34  Hur tom är inte trösten ni ger mig. Era svar är bara bedrägeri.