SweFolk - Job - 11

11:1  Då tog Sofar från Naama till orda och sade:

11:2  Ska detta ordflöde stå oemotsagt och en så mångordig man få rätt?

11:3  Ska ditt tomma prat få män att tiga, ska du håna utan att någon får dig att skämmas?

11:4  Du säger: ”Min lära är ren, och jag är fläckfri inför dina ögon.”

11:5  Om bara Gud ville tala och öppna sin mun mot dig

11:6  och säga dig vishetens hemligheter, för han äger förstånd i dubbelt mått. Då skulle du inse att Gud kan låta din skuld vara glömd.

11:7  Kan du utforska Guds djup? Kan du förstå den Allsmäktiges fullkomlighet?

11:8  Hög som himlen är den – vad kan du göra? Djupare än dödsriket är den – vad kan du förstå?

11:9  Dess längd är längre än jorden och vidare än havet.

11:10  Om han far fram och fängslar någon och kallar till doms – vem kan hindra honom?

11:11  Han känner lögnens män och ser ondskan, skulle han inte bry sig om det?

11:12  Om en dåre kan få förstånd, då kan en vildåsna födas till människa.

11:13  Om du bereder ditt hjärta och sträcker ut dina händer till honom,

11:14  om du skaffar undan dina händers fördärv och inte låter orättfärdighet bo i dina tält,

11:15  då ska du lyfta ditt ansikte utan skam, du står trygg och har inget att frukta.

11:16  Du ska glömma ditt elände, minnas det som bortrunnet vatten.

11:17  Ditt liv ska stråla klarare än middagsljuset, och mörkret ska vara som morgonljuset.

11:18  Du ska vara trygg, för det finns hopp. Du ska se dig omkring och trygg gå till vila.

11:19  Du ska lägga dig utan att någon skrämmer dig, och många ska söka vinna din gunst.

11:20  Men de gudlösas ögon ska tyna bort, för dem ska ingen tillflykt finnas, deras hopp ska vara att få ge upp andan.