SweKarlXII - Philippians - 1

1:1  Paulus och Thimotheus, Jesu Christi tjenare, allom heligom i Christo Jesu, som äro i Philippis, samt med Biskopar och tjenare.

1:2  Nåd vare med eder, och frid af Gudi, vårom Fader, och Herranom Jesu Christo.

1:3  Jag tackar min Gud, så ofta jag tänker på eder;

1:4  Hvilket jag alltid gör i alla mina böner för eder alla, och gör samma bön med glädje;

1:5  Att I ären delaktige vordne i Evangelio, ifrå första dagen intill nu;

1:6  Och förser mig detsamma, att den uti eder ett godt verk begynt hafver, han skall det ock fullborda, intill Jesu Christi dag;

1:7  Såsom mig rätt är, att jag den meningen hafver om eder alla; derföre att jag i minom bojom, i hvilkom jag försvarar och stadfäster Evangelium, hafver eder i mitt hjerta, såsom de der alle med mig delaktige ären i nådene.

1:8  Ty Gud är mitt vittne, huru jag åstundar eder alla af hjertans grund i Jesu Christo;

1:9  Och beder, att edar kärlek ju mer och mer må rik varda i all kunskap, och i allt förstånd;

1:10  Att I mågen bepröfva hvad bäst är; på det I mågen vara rene, och ingom till förargelse, intill Christi dag;

1:11  Uppfyllde med rättfärdighetenes frukt, hvilken genom Jesum Christum kommer till Guds pris och lof.

1:12  Jag vill att I veta skolen, käre bröder, att det med mig skedt är, det är mer kommet Evangelio till framgång;

1:13  Så att mina bojor äro uppenbara vordna i Christo, öfver hela Rådhuset, och när alla andra;

1:14  Och att månge bröder i Herranom, styrkte af minom bojom, äro dess dristigare vordne till att tala ordet utan räddhåga.

1:15  Somlige predika ock Christum för afunds och trätos skull, och somlige uti en god mening.

1:16  De förre predika Christum af kif, och icke renliga; menandes dermed föröka bedröfvelsen till mitt fängelse;

1:17  Men de sednare af kärlek, vetandes att jag här ligger till Evangelii försvarelse.

1:18  Hvad äret då? Att ju Christus förkunnad varder, i hvad måtto det ske kan, antingen af tillfälle, eller sannskyldeliga; deraf fröjdar jag mig, och jemväl fröjda vill.

1:19  Ty jag vet, att det kommer mig till salighet, genom edra bön, och Jesu Christi Andas tillhjelp;

1:20  Såsom jag visserliga väntar och förhoppas, att jag uti ingen ting skall till blygd komma; utan med all frihet, såsom alltid, så ock nu, måtte Christus afhållen varda i minom lekamen, ehvad det är genom lif, eller genom död.

1:21  Ty Christus är mitt lif, och döden är min vinning.

1:22  Men efter det, att lefva i köttet, tjenar mer till att göra frukt, så vet jag icke hvilket jag utvälja skall;

1:23  Ty både delarne ligga mig hårdt uppå. Jag åstundar skiljas hädan, och vara när Christo; hvilket ock mycket bättre vore;

1:24  Men det är mer nödtorftigt blifva i köttet för edra skull.

1:25  Och vet jag visserliga, att jag skall blifva, och med eder allom vara, eder till godo, och till trones fröjd;

1:26  På det I mågen storliga berömma eder af mig i Christo Jesu, genom min igenkommelse till eder.

1:27  Allenast vandrer såsom Christi Evangelio värdt är; att hvad jag heldre kommer och får eder se, eller frånvarandes får höra om eder, att I blifven ståndande uti enom anda och ene själ, samt med oss kämpande uti Evangelii tro;

1:28  Och uti ingen ting förskräcken eder för edra motståndare, hvilket dem är ett tecken till förtappelse; men eder till salighet, och det af Gudi!

1:29  Ty eder är gifvet för Christo, icke allenast att I tron på honom, utan jemväl liden för hans skull;

1:30  Hafvande samma stridena, som I sågen i mig, och I nu hören om mig.