SweFolk - Job - 32

32:1  De tre männen slutade nu svara Job, eftersom han var rättfärdig i sina egna ögon.

32:2  Men Elihu, Barakels son från Bus, av Rams släkt, blev upprörd. Han blev upprörd mot Job för att denne menade sig ha rätt mot Gud,

32:3  och han blev upprörd mot Jobs tre vänner för att de inte fann något svar och ändå dömde Job skyldig.

32:4  Elihu hade väntat med att tala till Job eftersom de andra var äldre än han.

32:5  Men när Elihu insåg att de tre männen inte hade något mer att säga blev han upprörd.

32:6  Då tog Elihu, Barakels son, från Bus till orda. Han sade: Jag är ung till åldern, och ni är gamla. Därför var jag rädd och vågade inte lägga fram min mening för er.

32:7  Jag tänkte: ”Åldern ska tala och de många åren förkunna vishet.”

32:8  Men det beror på anden i människan, den Allsmäktiges livsfläkt ger henne förstånd.

32:9  Det är inte åldern som ger vishet eller bara gamla som förstår vad som är rätt.

32:10  Därför säger jag: Lyssna på mig! Också jag vill lägga fram min mening.

32:11  Se, jag väntade på era ord, jag lyssnade efter era insikter när ni sökte finna de rätta orden.

32:12  Jag lyssnade uppmärksamt på er, men se, ingen kunde motbevisa Job, ingen kunde ge honom svar på tal.

32:13  Svara nu inte: ”Vi möttes av vishet. Gud kan besegra honom, inte människor.”

32:14  Hans ord var inte riktade mot mig, och jag ska inte bemöta honom med era argument.

32:15  De är bestörta och svarar inte mer, de har tappat talförmågan.

32:16  Skulle jag vänta när de inget säger, när de står där utan svar?

32:17  Också jag vill ta till orda, också jag vill säga min mening,

32:18  för jag är uppfylld av ord, anden inom mig tvingar mig.

32:19  Se, mitt inre är som instängt vin, som en ny vinlägel nära att brista.

32:20  Därför måste jag tala och få lättnad, jag vill öppna mina läppar och svara.

32:21  Jag ska inte vara partisk mot någon och inte smickra någon människa.

32:22  Smicker vill jag inte veta av, annars kunde min skapare strax rycka bort mig.