PSALMS
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
56
57
58
59
60
61
62
63
64
65
66
67
68
69
70
71
72
73
74
75
76
77
78
79
80
81
82
83
84
85
86
87
88
89
90
91
92
93
94
95
96
97
98
99
100
101
102
103
104
105
106
107
108
109
110
111
112
113
114
115
116
117
118
119
120
121
122
123
124
125
126
127
128
129
130
131
132
133
134
135
136
137
138
139
140
141
142
143
144
145
146
147
148
149
150
Chapter 41
Psal | SweKarlX | 41:2 | Säll är den, som låter sig vårda; om den fattiga; honom skall Herren hjelpa i den onda tiden. | |
Psal | SweKarlX | 41:3 | Herren skall bevara honom, och hålla honom i lifve, och låta honom gå väl på jordene, och icke gifva honom uti hans fiendars vilja. | |
Psal | SweKarlX | 41:4 | Herren skall vederqvicka honom på hans sotesäng; du hjelper honom ifrån alla hans krankhet. | |
Psal | SweKarlX | 41:7 | De komma till att skåda, och menat dock intet af hjertat; utan söka något, det de lasta måga, gå bort och förat ut. | |
Psal | SweKarlX | 41:9 | De hafva beslutit ett skalkastycke öfver mig: När han ligger, skall han intet uppstå igen. | |
Psal | SweKarlX | 41:10 | Och min vän, den jag mig betrodde, den mitt bröd åt, trampade mig under fötterna. | |
Psal | SweKarlX | 41:12 | Derpå märker jag, att du ett behag till mig hafver, att min fiende icke skall glädja sig öfver mig. | |