SweKarlXII - Genesis - 37

37:1  Men Jacob bodde i de landena, der hans fader war en främling uti, nemliga i Canaans lande.

37:2  Och detta är Jacobs slägt: Joseph war sjutton år gammal, då han wardt en herde öfwer hjorden med sina bröder; och pilten war när Bilhas och Silpas sins faders hustrurs barnom: Och han sade för deras fader, hwilket ondt rykte öfwer dem war.

37:3  Men Israel hade Joseph kärare än alla de andra sin barn, efter han hade födt honom i ålderdomen: Och gjorde honom en brokot kjortel.

37:4  Då nu hans bröder sågo, at deras fader hade honom kärare än alla hans bröder, wordo de honom hätske, och kunde icke tala honom et wänligit ord til.

37:5  Derutöfwer hade Joseph ena reso en dröm, och sade sina bröder deraf. Då blefwo de honom ännu hätskare.

37:6  Ty han sade til dem: Käre, hörer hwad mig hafwer drömt.

37:7  Mig tyckte wi bundom kärfwar på markene, och min kärfwe reste sig up och stod; och edre kärfwar der omkring bugade sig för min kärfwa.

37:8  Då sade hans bröder til honom: Skulle du warda wår Konung, och råda öfwer oss? Och wordo honom ändå hätskare för hans dröm och hans tals skull.

37:9  Och han hade ännu en annan dröm, den förtälde han sina bröder, och sade: Si, jag hafwer ännu haft en dröm: Mig tyckte, at solen och månen och ellofwa stjernor bugade sig för mig.

37:10  Och då det hans fader och hans bröder sagdt wardt, straffade honom hans fader, och sade til honom: Hwad är det för en dröm, som dig hafwer drömt? Skall jag och din moder och dine bröder komma, och falla ned på jordena för dig?

37:11  Och hans bröder afundades wid honom. Men hans fader behölt dessa ord.

37:12  Då nu hans bröder gingo bort til at beta deras faders boskap i Sichem;

37:13  Sade Israel til Joseph: Wakta icke dine bröder boskapen i Sichem? Kom, jag will sända dig til dem. Han sade: Här är jag.

37:14  Och han sade: Gack bort och se til, om det står wäl til med dina bröder och boskapenom; och säg mig igen, huru det hafwer sig. Och han sände honom utaf den dalenom Hebron, at han skulle gå til Sichem.

37:15  Då fann honom en man, der han for will på markene. Han frågade honom, och sade: Hwem söker du?

37:16  Han swarade: Jag söker mina bröder: Käre, säg mig, hwarest de wakta hjorden.

37:17  Mannen sade: De äro hädan farne; ty jag hörde, at de sade: Låt oss gå til Dothan. Då drog Joseph efter sina bröder, och fann dem i Dothan.

37:18  Som de nu långt ifrå fingo se honom, förra än han kom när intil dem, rådslogo de til at döda honom;

37:19  Och sade inbördes: Si, drömaren kommer här.

37:20  Så kommer nu, och låter oss slå honom ihjäl och kasta honom i ena grop; och säga, at et ondt djur hafwer ätit up honom: Så får man se, hwad hans drömar äro.

37:21  När Ruben hörde det, wille han frälsa honom af deras händer, och sade: Låter oss icke slå ena själ.

37:22  Och ytterligare sade Ruben til dem: Låter oss icke utgjuta blod: Utan låt oss kasta honom i den gropena, som är i öknene, och icke komma händer wid honom. Men han wille hafwa frälst honom utu deras hand, at han måtte hafwa haft honom til sin fader igen.

37:23  Då nu Joseph kom til sina bröder, afklädde de honom hans kjortel, med den brokota kjortelen, som han hade uppå sig.

37:24  Och togo honom, och kastaden i ena grop; men gropen war tom, och intet watn deruti.

37:25  Och de satte sig ned til at äta. I det hofwo de sin ögon up, och sågo en hop Ismaeliter komma ifrå Gilead med deras camelar; de förde kryddor, balsam och mirrham, och foro ned uti Egypten.

37:26  Då sade Juda til sina bröder: Hwad hjelper det oss, at wi dräpe wår broder, och fördölje hans blod?

37:27  Kommer, och låter oss sälja honom de Ismaeliter, at wåra händer icke förtaga sig på honom; ty han är wår broder, wårt kött och blod. Och de lydde honom.

37:28  Och då de Midianitiske köpmännerne foro der fram, drogo de honom up af gropene, och sålde honom de Ismaeliter för tjugu silfwerpenningar: De förde honom in i Egypten.

37:29  Då nu Ruben kom åter til gropena, och fann icke Joseph derinne, ref han sin kläder;

37:30  Och kom åter til sina bröder, och sade: Pilten är icke der; hwart skall jag?

37:31  Då togo de Josephs kjortel, och slagtade en bock, och indoppade kjortelen i blodet;

37:32  Och sände den brokota kjortelen bort, och läto bära honom til deras fader, och sade: Denna hafwom wi funnit: Se, om det är dins sons kjortel eller ej.

37:33  Men han kände honom, och sade: Det är mins sons kjortel. Et ondt djur hafwer ätit up honom; et wilddjur hafwer rifwit Joseph.

37:34  Och Jacob ref sin kläder, och swepte en säck om sina länder, och sörjde sin son långan tid.

37:35  Och alle hans söner och döttrar gingo til, at de skulle hugswala honom; men han wille icke låta hugswala sig, och sade: Jag warder med sorg wederfarande i grafwena til min son. Och hans fader gret honom.

37:36  Men de Midianiter sålde honom in i Egypten Potiphar, Pharaos hofmästare.