SweKarlXII - Genesis - 41

41:1  Och tu år derefter hade Pharao en dröm, såsom han hade ståndit wid älfwena,

41:2  Och sett af älfwene upstiga sju nöt skön och fet; och de gingo i goda bet.

41:3  Sedan såg han annor sju nöt upstiga af älfwene, wanskapeliga och magra; och gingo jemte de andra på strandene wid älfwena.

41:4  Och de sju wanskapeliga och magra nöten åto up de sju sköna och feta nöten. Då waknade Pharao.

41:5  Och han somnade åter, och åter drömde honom, och såg, at sju ax full och tjock wäxte på enom stjelk.

41:6  Derefter såg han sju tunn förwisen ax upgå.

41:7  Och de sju magra axen upslukte de sju stora och fulla axen. Då waknade Pharao, och såg, at det war en dröm.

41:8  Och då det wardt morgon, war hans ande bedröfwad; och skickade ut, och lät kalla alla spåmän i Egypten, och alla wisa, och förtälde dem sin dröm: Men der war ingen, som honom kunde uttyda för Pharao.

41:9  Då talade den öfwerste skänken med Pharao, och sade: Jag kommer ihog i dag mina synder.

41:10  Då Pharao war förtörnad på sina tjenare, och lade mig med den öfwersta bakaren i fängelse, i hofmästarens hus;

41:11  Då drömde oss bådom i ene natt, hwar sin dröm, hwars uttydning hwarjom för sig pågalt.

41:12  Då war när oss en Ebreisk ung man, hofmästarens tjenare; honom förtälde wi det, och han uttydde oss wåra drömmar, hwarjom efter sinom dröm.

41:13  Och som han oss uttyddet, så är det gånget: Ty jag är åter satt til mitt ämbete, och han är hängder.

41:14  Då sände Pharao bort, och lät kalla Joseph, och de hade honom utu fängslet. Och han lät raka sig, och förwandla sin kläder, och kom in til Pharao.

41:15  Då sade Pharao til honom: Mig hafwer drömt en dröm, och ingen är, som honom uttyder: Men jag hafwer hört af dig sägas, at när du hörer en dröm, då uttyder du honom.

41:16  Joseph swarade Pharao, och sade: Det står icke mig til; men Gud skall dock förkunna Pharao det godt är.

41:17  Pharao sade til Joseph: Mig drömde, jag stod på strandene wid älfwena,

41:18  Och såg upstiga af älfwene sju nöt, fet och skön, och de gingo i goda bet;

41:19  Och efter dem såg jag sju annor nöt upstiga, tunn och fast wanskapeliga och magra; jag hafwer icke i hela Egypten sett så wanskapeliga.

41:20  Och de sju wanskapeliga och magra nöten åto up de sju första feta nöten.

41:21  Och då de hade ätit dem up, syntes intet på dem, at de hade ätit dem, och woro wanskapeliga såsom tilförene. Då waknade jag.

41:22  Och såg åter i minom dröm sju ax woxen på enom stjelk full och tjock.

41:23  Derefter gingo up sju torr ax tunn och förwisen.

41:24  Och de sju tunna axen upsluko de sju torra axen. Och jag hafwer sagt det mina spåmän; men de kunna icke tyda mig det ut.

41:25  Joseph swarade Pharao: Båda drömarne, Pharao, äro ens. Gud förkunnar Pharao, hwad han göra will.

41:26  De sju sköna nöten äro sju år, och de sju fulla axen äro ock de sju åren: Det är allt enahanda dröm.

41:27  De sju magra nöten och wanskapeliga, som efter de andra upstigna äro, äro sju år; och de sju magra och förwisnade axen skola wara sju hård år.

41:28  Det är nu det jag sagt hafwer til Pharao, at Gud underwisar Pharao, hwad han göra will.

41:29  Si, sju år warda kommande med stor ymnoghet i hela Egypti lande.

41:30  Och efter dem warda sju hård år kommande, at man warder förgätandes all sådana ymnoghet i Egypti lande: Och den dyre tiden warder förtärandes landet;

41:31  At man intet skall weta af den ymnoghetene i landena, för den dyra tidens skull, som efter kommer: Förty han skall warda ganska swår.

41:32  Men det Pharao hafwer andra resona drömt betyder, at Gud skall sådant wisserliga och snarliga göra.

41:33  Nu må Pharao se efter en förståndig och wis man, den han sätta må öfwer Egypti land;

41:34  Och skaffa, at han förskickar ämbetsmän i landena, och taga den femte delen i Egypti lande i de sju rika åren.

41:35  Och församle alla spisning af de goda åren, som komma skola, at de låta inkomma säd uti Pharaos kornhus til förråd i städerna, och förwara det:

41:36  På det man finner landena spisning i de sju hårda åren, som komma skola öfwer Egypti land; at landet icke förderfwas af hunger.

41:37  Det talet behagade Pharao och alla hans tjenare wäl.

41:38  Och Pharao sade til sina tjenare: Huru kunne wi finna en sådana man, som Guds Ande är uti?

41:39  Och sade til Joseph: Efter Gud hafwer allt sådant kundgjort dig, är ingen så klok och förståndig, som du.

41:40  Du skall wara öfwer mitt hus, och efter dino orde skall allt mitt folk lydigt wara: Allena i mitt konungsliga säte will jag wara mer än du.

41:41  Och sade: Si, jag hafwer satt dig öfwer hela Egypti land.

41:42  Och tog sin ring af sine hand, och klädde honom Joseph i hwitt silke, och hängde en guldkedjo på hans hals.

41:43  Och lät honom sitta på den andra wagnen, och lät utropa honom: Denne är landsens fader: Och satte honom öfwer hela Egypti land.

41:44  Och Pharao sade til Joseph: Jag är Pharao; utan din wilja skall ingen, i hela Egypti lande, röra sin hand eller fot.

41:45  Och kallade honom det hemligaste rådet; och gaf honom til hustru Asnath Potiphera dotter Prestens i On. Så for Joseph ut til at bese Egypti land.

41:46  Och han war tretio år gammal, då han stod för Pharao. Och for ut ifrå Pharao, och for omkring hela Egypti land.

41:47  Och landet gjorde allt så i de sju rika åren.

41:48  Och församlade i de sju åren alla spisning i Egypti land, och läto det i städerna: Ehwad spisning som wäxte på markene wid hwar och en stad allt omkring, det läto de komma der in.

41:49  Så lade Joseph tilhopa sädena öfwer måtto mycket, som sandkornen i hafwet, så at han wände igen at räkna; ty man kunde det icke räkna.

41:50  Och Joseph wordo födde twå söner, förra än den dyre tiden kom, hwilka honom födde Asnath Potiphera dotter Prestens i On.

41:51  Och kallade den första Manasse; förty, sade han, Gud hafwer låtit mig förgäta alla mina olycko, och mins faders hus.

41:52  Den andra kallade han Ephraim; förty, sade han, Gud hafwer låtit mig wäxa til i mins eländes lande.

41:53  Då nu de sju rika åren woro framliden i Egypten,

41:54  Så begynte de sju hårda åren gå uppå, som Joseph hade omtalat. Och wardt en dyr tid i all land; men i hela Egypti lande war bröd.

41:55  Då nu Egypti land ock led hunger, ropade folket til Pharao om bröd. Men Pharao sade til alla Egyptier: Går bort til Joseph, hwad han säger eder, det görer.

41:56  När nu dyr tid war öfwer allt landet, slog Joseph kornhusen up allestäds, och sålde de Egyptier: Förty som dyre tiden wardt ju längre ju större i landena.

41:57  Och all land kommo til Egypten, til att köpa när Joseph: Förty den dyre tiden fick öfwerhandena i all land.