SweFolk - Job - 12

12:1  Då tog Job till orda och sade:

12:2  Visst är det ni som är folket, och med er dör visheten ut!

12:3  Men jag har förstånd likaväl som ni, jag är inte underlägsen er. Vem känner inte till detta?

12:4  Jag har blivit till åtlöje för min vän, jag som ropade till Gud och fick svar. Den rättfärdige och oskyldige blir till åtlöje.

12:5  I den sorglöses tankar föraktas olyckan, den står redo för dem vilkas fötter vacklar.

12:6  Rövarna får ha sina tält i fred, de som trotsar Gud har trygghet, de som har sin gud i sin hand.

12:7  Men fråga boskapen, den ska undervisa dig, fåglarna under himlen, de ska ge dig svar.

12:8  Tala till jorden, den ska undervisa dig, fiskarna i havet ska ge dig besked.

12:9  Vem av dem känner inte till att det är Herrens hand som har gjort det?

12:10  I hans hand är allt levandes själ och varje människas ande.

12:11  Ska inte örat pröva orden liksom munnen prövar matens smak?

12:12  Hos de gamla finns vishet, långt liv ger förstånd.

12:13  Hos Gud finns vishet och makt, hos honom finns råd och förstånd.

12:14  Se, han river ner och ingen kan bygga upp, han låser in och ingen kan öppna.

12:15  Se, han håller vattnen tillbaka och de torkar ut, han släpper dem lösa och de ödelägger landet.

12:16  Hos honom är kraft och klokhet, den förvillade och förvillaren tillhör honom.

12:17  Rådsherrar för han barfota bort, och domare gör han till dårar.

12:18  Han lossar kungars bojor och binder rep om deras höfter.

12:19  Präster för han barfota bort och störtar mäktiga män.

12:20  Han tystar de betroddas läppar och tar bort de äldstes insikt.

12:21  Han öser förakt över furstar och lossar bältet på de starka.

12:22  Han avslöjar mörkrets djupheter och för dödsskuggan ut i ljuset.

12:23  Han låter folkslag växa och förgör dem, han vidgar deras gränser och för bort dem.

12:24  Han tar förståndet från ledarna för jordens folk och låter dem irra i väglös ödemark.

12:25  De famlar i mörker utan ljus, han får dem att ragla som druckna.