SweKarlXII1873 - Job - 27

27:1  Och Job höll talet fram; hof upp sitt ordspråk, och sade:

27:2  Så sant som Gud lefver, den mig min rätt förvägrar, och den Allsmägtige, som mina själ bedröfvar;

27:3  Så länge min ande i mig är, och andedrägten af Gudi i mino näso är;

27:4  Mine läppar skola intet orätt tala, och min tunga skall intet bedrägeri för händer hafva.

27:5  Bort det ifrå mig, att jag skulle gifva eder rätt; intilldess min ände kommer, skall jag icke vika ifrå mine fromhet.

27:6  Ifrå mine rättfärdighet, som jag håller vill jag icke gå; mitt samvet gnager mig intet för alla mina lifsdagar.

27:7  Men min fiende varder funnen ogudaktig, och min motståndare orättvis.

27:8  Ty hvad är ens skrymtares hopp, att han så girig är; och Gud rycker dock hans själ bort?

27:9  Menar du, att Gud skall höra hans röst, när ångest kommer honom uppå?

27:10  Huru kan han hafva lust till den Allsmägtiga, och något åkalla honom?

27:11  Jag vill lära eder om Guds hand, och hvad för dem Allsmäktiga gäller, vill jag icke dölja.

27:12  Si, I hållen eder alle, att I ären vise; hvi gifven I då sådana onyttig ting före?

27:13  Detta är en ogudaktig menniskos lön när Gudi, och de tyranners arf, som de af dem Allsmägtiga få skola.

27:14  Om han får mång barn, så skola de höra svärdet till; och hans afföda skall icke af bröd mätt varda.

27:15  Hans återlefde skola i dödenom begrafne varda, och hans enkor skola intet gråta.

27:16  Om han samkar penningar tillhopa såsom stoft, och tillreder sig kläder såsom ler,

27:17  Så skall han väl tillredat; men den rättfärdige skall kläda sig deruti, och den oskyldige skall utskifta penningarna.

27:18  Han bygger sitt hus såsom en spindel, såsom en väktare gör sig ett skjul.

27:19  När den rike nedläggs, skall han intet få med sig; han skall upplåta sin ögon, och finna intet.

27:20  Honom skall öfverfalla förskräckelse såsom vatten; om nattena skall stormväder taga honom bort;

27:21  Östanväder skall föra honom bort, att han skall förgås; och oväder skall drifva honom af hans rum.

27:22  Detta skall han låta komma öfver honom, och skall intet skona honom; allt skall det gå honom ifrå hända.

27:23  Man skall klappa händer tillhopa öfver honom, och hvissla öfver honom, der han varit hafver.