SweKarlXII1873 - Matthew - 9

9:1  Då steg han i skeppet, och for utöfver igen, och kom uti sin stad.

9:2  Och si, de hade in för honom en borttagnan, som låg uti ene säng. När nu Jesus såg deras tro, sade han till den borttagna: Var vid ett godt mod, min son, dina synder förlåtas dig.

9:3  Och si, somlige utaf de Skriftlärda sade vid sig sjelfva: Denne häder Gud.

9:4  Men när Jesus såg deras tankar, sade han: Hvi tänken I ondt i edor hjerta?

9:5  Hvilket är lättare säga: Dina synder förlåtas dig; eller säga: Statt upp, och gack?

9:6  Men på det I skolen veta, att menniskones Son hafver magt på jordene till att förlåta synder, sade han till den borttagna: Statt upp, tag dina säng, och gack i ditt hus.

9:7  Och han stod upp, och gick hem.

9:8  När folket det såg, förundrade de sig, och prisade Gud, som sådana magt hade gifvit menniskom.

9:9  Och när Jesus gick dädan, såg han en man sittandes vid tullen, som het Mattheus; och han sade till honom: Följ mig. Då stod han upp, och följde honom.

9:10  Och det begaf sig att, när han satt vid bord i hans hus, si, der kommo månge Publicaner och syndare, och såto till bords med Jesu och hans Lärjungar.

9:11  När de Phariseer det sågo, sade de till hans Lärjungar: Hvi äter edar mästare med Publicaner och syndare?

9:12  När Jesus det hörde, sade han till dem: De helbregda behöfva icke läkare, utan de kranke;

9:13  Men går, och lärer hvad det är: Jag hafver lust till barmhertighet, och icke till offer; jag är icke kommen till att kalla de rättfärdiga, utan syndare till bättring.

9:14  Då kommo till honom Johannis Lärjungar, och sade: Hvi faste vi och Phariseerna så mycket, och dine Lärjungar fasta intet?

9:15  Då sade Jesus till dem: Huru kan bröllopsfolket sörja, så länge brudgummen är när dem? Men de dagar skola komma, att brudgummen skall tagas ifrå dem, och då skola de fasta.

9:16  Ingen lappar ett gammalt kläde med en ny klut; ty han rifver likväl kluten af klädena igen, och hålet blifver värre.

9:17  Ej heller låter man nytt vin i gamla flaskor; annars gå flaskorna sönder, och vinet spilles ut, och flaskorna förderfvas; utan man låter nytt vin i nya flaskor, så blifver både förvarad.

9:18  Vid han detta talade till dem, si, då kom en öfverste, och tillbad honom, och sade: Herre, min dotter är nu straxt blifven död; men kom, och lägg dina hand på henne, så blifver hon lefvandes.

9:19  Jesus stod upp, och följde honom, och hans Lärjungar.

9:20  Och si, en qvinna, som hade lidit blodgång i tolf år, gick bakefter honom, och kom vid hans klädafåll;

9:21  Ty hon sade vid sig sjelf: Måtte jag allenast komma vid hans kläder, så blefve jag helbregda.

9:22  Då vände Jesus sig om, och som han såg henne, sade han: Var vid goda tröst, dotter, din tro hafver hulpit dig. Och qvinnan vardt helbregda i samma stund.

9:23  Och när Jesus kom i öfverstans hus, och såg piparena, och folket sorlande,

9:24  Sade han till dem: Går edra färde; pigan är icke död, men hon sofver. Och de gjorde spe af honom.

9:25  När nu folket var utdrifvet, gick han in, och tog henne i handen; och pigan stod upp.

9:26  Och detta ryktet gick öfver det hela landet.

9:27  Och när Jesus gick dädan, följde honom två blinde; de ropade, och sade: O Davids Son, förbarma dig öfver oss.

9:28  Och när han kom i huset, stego de blinde fram till honom; och Jesus sade till dem: Tron I, att jag kan detta göra eder? Då sade de till honom: Ja, Herre.

9:29  Då tog han på deras ögon, och sade: Ske eder efter edra tro.

9:30  Och deras ögon vordo öppnade; och Jesus hotade dem, sägandes: Ser till, att ingen får detta veta.

9:31  Men de gingo ut, och beryktade honom i det hela landet.

9:32  När desse voro utgångne, si, då hade de ena mennisko fram för honom, som var en dumbe och besatt.

9:33  Och när djefvulen var utdrifven, talade dumben. Och folket förundrade sig, och sade: Sådant hafver aldrig varit sedt i Israel.

9:34  Men de Phariseer sade: Med den öfversta djefvulen drifver han djeflar ut.

9:35  Och Jesus gick omkring i alla städer och byar, lärde i deras Synagogor, och predikade Evangelium om riket, och helade allahanda sjuko, och allahanda krankhet ibland folket.

9:36  Och när han såg folket, ömkade han sig öfver dem, att de voro förlåtne och förskingrade, som de får som ingen herdan hade.

9:37  Då sade han till sina Lärjungar: Säden är mycken, och arbetarena äro få.

9:38  Beder fördenskull sädenes Herra, att han sänder arbetare i sina säd.