Site uses cookies to provide basic functionality.

OK
PSALMS
Prev Up Next Toggle notes
Chapter 32
Psal Swe1917 32:1  Av David; en sång. Säll är den vilkens överträdelse är förlåten, vilkens synd är överskyld.
Psal Swe1917 32:2  Säll är den människa som HERREN icke tillräknar missgärning, och i vilkens ande icke är något svek.
Psal Swe1917 32:3  Så länge jag teg, försmäktade mina ben vid min ständiga klagan.
Psal Swe1917 32:4  Ty dag och natt var din hand tung över mig; min livssaft förtorkades såsom av sommarhetta. Sela.
Psal Swe1917 32:5  Då uppenbarade jag min synd för dig och överskylde icke min missgärning. Jag sade: »Jag vill bekänna för HERREN mina överträdelser»; då förlät du mig min synds missgärning. Sela.
Psal Swe1917 32:6  Därför skola alla fromma bedja till dig på den tid då du är att finna; sannerligen, om ock stora vattenfloder komma, skola de icke nå till dem.
Psal Swe1917 32:7  Du är mitt beskärm, för nöd bevarar du mig; med räddningens jubel omgiver du mig. Sela.
Psal Swe1917 32:8  Jag vill lära dig och undervisa dig om den väg du skall vandra; jag vill giva dig råd och låta mitt öga vaka över dig.
Psal Swe1917 32:9  Varen icke såsom hästar och mulåsnor utan förstånd, på vilka man lägger töm och betsel för att tämja dem, eljest får man dem ej fram.
Psal Swe1917 32:10  Den ogudaktige har många plågor; men den som förtröstar på HERREN, honom omgiver han med nåd.
Psal Swe1917 32:11  Varen glada i HERREN och fröjden eder, I rättfärdige, och jublen, alla I rättsinnige.