Swe1917 - Psalms - 25

25:1  Av David. Till dig, HERRE, upplyfter jag min själ.

25:2  Min Gud, på dig förtröstar jag; låt mig icke komma på skam, låt icke mina fiender fröjda sig över mig.

25:3  Nej, ingen kommer på skam, som förbidar dig; på skam kommer de som, utan sak, handla trolöst.

25:4  HERRE, kungör mig dina vägar, lär mig dina stigar.

25:5  Led mig i din sanning, och lär mig, ty du är min frälsnings Gud; dig förbidar jag alltid.

25:6  Tänk, HERRE, på din barmhärtighet och din nåd, ty de äro av evighet.

25:7  Tänk icke på min ungdoms synder och på mina överträdelser, utan tänk på mig efter din nåd, för din godhets skull, HERRE.

25:8  HERREN är god och rättfärdig, därför undervisar han syndare om vägen.

25:9  Han leder de ödmjuka rätt, han lär de ödmjuka sin väg.

25:10  Alla HERRENS vägar äro nåd och trofasthet för dem som hålla hans förbund och vittnesbörd.

25:11  För ditt namns skull, HERRE, förlåt min missgärning, ty den är stor.

25:12  Finnes det en man som fruktar HERREN, då undervisar han honom om den väg han bör välja.

25:13  Han själv skall leva i lycka, och hans efterkommande skola besitta landet.

25:14  HERREN har sin umgängelse med dem som frukta honom, och sitt förbund vill han kungöra för dem.

25:15  Mina ögon se alltid till HERREN, ty han drager mina fötter ur nätet.

25:16  Vänd dig till mig och var mig nådig; ty jag är ensam och betryckt.

25:17  Mitt hjärtas ångest är stor; för mig ut ur mitt trångmål.

25:18  Se till mitt lidande och min vedermöda, och förlåt mig alla mina synder.

25:19  Se därtill att mina fiender äro så många och hata mig med orätt.

25:20  Bevara min själ och rädda mig; låt mig icke komma på skam, ty jag tager min tillflykt till dig.

25:21  Ostrafflighet och redlighet bevare mig, ty jag förbidar dig.

25:22  Förlossa Israel, o Gud, ur all dess nöd. [1] Alfabetisk psalm; se Poesi i Ordförkl.