Swe1917 - Psalms - 66

66:1  För sångmästaren; en sång, en psalm. Höjen jubel till Gud, alla länder;

66:2  lovsjungen hans namns ära, given honom ära och pris.

66:3  Sägen till Gud: Huru underbara äro icke dina gärningar! För din stora makts skull visa dina fiender dig underdånighet.

66:4  Alla länder skola tillbedja och lovsjunga dig; de skola lovsjunga ditt namn. Sela.

66:5  Kommen och sen vad Gud har gjort; underbara äro hans gärningar mot människors barn.

66:6  Han förvandlade havet till torrt land; till fots gingo de genom floden; då gladdes vi över honom.

66:7  Genom sin makt råder han evinnerligen, hans ögon giva akt på hedningarna; de gensträviga må icke förhäva sig. Sela.

66:8  Prisen, I folk, vår Gud, och låten hans lov ljuda högt;

66:9  ty han har beskärt liv åt vår själ och har icke låtit vår fot vackla.

66:10  Ty väl prövade de oss, o Gud, du luttrade oss, såsom silver luttras;

66:11  du förde oss in i fängelse, du lade en tung börda på vår rygg;

66:12  du lät människor fara fram över vårt huvud, vi måste gå genom eld och vatten. Men du har fört oss ut och vederkvickt oss.

66:13  Så kommer jag då till ditt hus med brännoffer, jag vill infria mina löften till dig,

66:14  dem till vilka mina låppar öppnade sig, och som min mun uttalade i min nöd.

66:15  Brännoffer av feta får vill jag frambära åt dig, med offerånga av vädurar; jag vill offra både tjurar och bockar. Sela.

66:16  Kommen och hören, så vill jag förtälja för eder, I alla som frukten Gud, vad han har gjort mot min själ.

66:17  Till honom ropade jag med min mun, och lovsång var redan på min tunga.

66:18  Om jag hade förehaft något orätt i mitt hjärta, så skulle Herren icke höra mig.

66:19  Men Gud har hört mig, han har aktat på mitt bönerop.

66:20  Lovad vare Gud, som icke har förkastat min bön eller vänt ifrån mig sin nåd!