SweKarlXII1873 - Genesis - 49

49:1  Och Jacob kallade sina söner, och sade: Församler eder, att jag må förkunna eder, hvad eder skall hända i den yttersta tiden.

49:2  Kommer tillhopa, och hörer till, I Jacobs barn; hörer edar fader Israel.

49:3  Ruben min förste son, du äst min kraft, och min första magt, den öfverste i offret, och den öfverste i riket.

49:4  Han utlöper med hast som vatten: Du skall icke vara den öfverste; ty du hafver uppstigit i dins faders lägre, och der hafver du med det uppstigandet besmittat mina säng.

49:5  De bröder Simeon och Levi, de hafva handlat orättfärdiga med deras mordvapen.

49:6  Min själ komme icke i deras råd, och min härlighet vare icke i deras förbund; förty uti deras vrede hafva de dödat mannen, och uti deras öfverdådighet hafva de förderfvat oxan.

49:7  Förbannad vare deras vrede, att hon så styf är, och deras grymhet, att hon så hård är: Jag skall skingra dem i Jacob, och förströ dem i Israel.

49:8  Juda, du äret, dig skola dine bröder lofva, din hand skall vara dina fiender på halsen; för dig skola dins faders barn buga sig.

49:9  Juda är ett ungt lejon, du äst högt kommen, min son, genom stor seger: Han hafver nederböjt sig, och lägrat sig som ett lejon, och som en lejinna. Ho törs sätta sig upp emot honom?

49:10  Spiran skall icke varda tagen ifrån Juda, ej heller en mästare ifrå hans fötter, tilldess Hjelten kommer; och honom skola folken tillfalla.

49:11  Han varder bindandes sin fåla vid vinträt, och sine åsninnos son vid den ädla vinqvisten. Han skall två sin kläder i vin, och sin mantel i vinbärs blod.

49:12  Hans ögon äro rödaktigare än vin, och hans tänder äro hvitare än mjölk.

49:13  Sebulon skall bo vid hafshamnena, och vid skepphamnena, och sträcka sig intill Sidon.

49:14  Isaschar skall vara en benåsne, och lägra sig emellan gränsorna.

49:15  Och han såg rolighetena, att hon är god, och landet, att det är lustigt, och böjde sina härdar till att bära, och är vorden en skattskyldig tjenare.

49:16  Dan skall varda en domare ibland sitt folk, såsom ett annat slägte i Israel.

49:17  Dan skall varda en orm på vägenom, och en huggorm på stigenom, och bita hästen i foten, att den derpå rider, skall till rygga falla.

49:18  Herre, jag väntar efter dina helso.

49:19  Gud, väpnad, skall föra hären, och åter igen föran.

49:20  Af Asser kommer hans feta bröd, och han skall gifva Konungenom kräselig mat.

49:21  Naphthali är en snar hjort, och gifver kosteligit tal.

49:22  Joseph skall tillväxa; han skall tillväxa likavisst som vid en källo: Döttrarna träda fram uti regementet.

49:23  Och ändock skyttarne voro honom förbittrade, trätte med honom, och hatade honom:

49:24  Så är dock hans båge blifven fast, och hans händers armar äro förmannade, genom dess mägtiges händer i Jacob: Af honom äro komne herdar, stenar i Israel.

49:25  Ifrå dins faders Gud är dig kommen hjelp, och af den Allsmägtiga äst du välsignad med välsignelse ofvan efter af himlenom; med välsignelse af djupet, som under ligger; med välsignelse på bröst och qved.

49:26  Den välsignelse, som dinom fader och minom föräldrom lofvad är, går mägteliga efter deras önskan, som höge äro i verldene. Utaf Joseph skola hufvuden varda, och de öfverste Nazareer ibland sina bröder.

49:27  BenJamin är en glupande ulf. Om morgonen skall han äta rof, men om aftonen skall han utskifta rofvet.

49:28  Desse alle äro de tolf Israels slägter, och det är det, som deras fader hafver talat med dem, då han välsignade dem, hvar med sin besynnerliga välsignelse.

49:29  Och han böd dem, och sade till dem: Jag skall samkas till mitt folk; begrafver mig när mina fäder, i den kulone på Ephrons Hetheens åker.

49:30  I den dubbelkulone, som ligger emot Mamre i Canaans lande, hvilka Abraham köpte till en arfgrift med åkrenom af Ephron den Hetheen.

49:31  Der hafva de begrafvit Abraham och Sara hans hustru: Der hafva de ock begrafvit Isaac och Rebecka hans hustru: Der hafver jag ock begrafvit Lea;

49:32  I den åkrenom och de kulone, som af Heths barnom köpt är.

49:33  Och när Jacob hade lyktat buden till sin barn, lade han sina fötter samman på sängene, led af, och vardt samkad till sitt folk.