SweKarlXII - Matthew - 8

8:1  När han nu gick neder af berget, följde honom mycket folk.

8:2  Och si, der kom en spitelsk man, och tilbad honom, och sade: HERre, vill du, så kan du göre mig renan.

8:3  Då räckte JEsus ut sina hand, och tog på honom, sägandes: Jag vill, var ren; och strax vardt han ren utaf sin spitelsko.

8:4  Och JEsus sade til honom: Se til, at du säger det för ingom; utan gack bort, och låt Presten se dig, och offra den gåfvo, som Mose budit hafwer, til et vittnesbörd öfver dem.

8:5  Men när JEsus gick in uti Capernaum, kom en höfvitsman til honom, och bad honom

8:6  Sägandes: HERre, min tjenare ligger hemma borttagen, och hafver stor vedermödo.

8:7  Då sade JEsus til honom: Jag vill komma, och bota honom.

8:8  Då svarade höfvitsmannen, och sade: HERre, jag är icke värdig, at du skalt gå in under mitt tak; utan säg allenast et ord, så blifver min tjenare helbregda.

8:9  Ty jag är ock en menniska under annars mans våld, och hafver krigsknektar under mig; och jag säger til den ena: Gack; och han går; och til den andra: Kom; och han kommer; och til min dräng: Gör det; och han gör så.

8:10  När JEsus detta hörde, förundrade han sig, och sade til dem, som honom följde: Sannerliga säger jag eder, jag hafver icke funnit sådana tro i Israel.

8:11  Men jag säger eder, at månge varda kommande af östan och västan, och skola sitta med Abraham, Isaac och Jacob i himmelriket.

8:12  Men riksens barn skola varda utkastade i det yttersta mörkret; der skall vara gråt och tandagnisslan.

8:13  Och JEsus sade til höfvitsmannen: Gack, och som du tror, så ske dig; och i samma stundene blef hans tjenare helbregda.

8:14  Och när JEsus kom i Petri bus, och såg at hans svära låg, och bade skälfvosot;

8:15  Då tog han på hennes hand, och skälfvosoten öfvergaf henne; och hon stod up, och tjente dem.

8:16  Och när aftonen kom, hade de til honom många, som voro besatte, och han dref ut andarna med ord; och alla dem, som ondt hade, botade han.

8:17  På det fullbordas skulle, det som sagdt var genom Esaia Propheten, som säger: Han hafver tagit på sig våra skröplighet, och våra sjukdomar hafver han burit.

8:18  Och när JEsus såg mycket folk omkring sig, böd han, at man skulle fara utöfver på hinsidon hafvet.

8:19  Och kom en Skriftlärd til honom, och sade til honom: Mästar, jag vill följa dig ehvart du går.

8:20  Då sade JEsus til honom: Räfarna hafva kulor, och foglarna under himmelen näste; men menniskones Son hafver intet, der han må luta sitt hufvud til.

8:21  Och en annar af hans Lärjungar sade til honom: HERre, gif mig låf, at jag går först bort, och begrafver min fader.

8:22  Då sade JEsus til honom: Följ du mig, och låt de döda begrafva sina döda.

8:23  Och han steg i skeppet, och hans Lärjungar följde honom.

8:24  Och si, en stor storm växte up i hafvet, så at vågen slog utöfver skeppet; och han sof.

8:25  Då gingo Lärjungarna til, och väckte honom up, frågande: HERre, fräls oss, vi förgås.

8:26  Då sade han til dem: I klentrogne, hvi rädens I? Och stod up, och näpste vädret, och hafvet; och det vardt stilla lugnet.

8:27  Men menniskorna förundrade sig, och sade : Hvad är denne för en, at vädret och hafvet äro honom lydige?

8:28  Och när han kom på hinsidon hafvet, uti de Gergeseners landsändar, kommo två, besatte med djefvulen, emot honom löpande, utgångne af grifter; och voro ganska gräselige, så at ingen kunde resa den vägen fram.

8:29  Och si, de ropade, och sade: Ack! Jesu, Guds Son, hvad hafve vi med dig göra? Äst du kommen til at plåga oss förr än tid är?

8:30  Så gick der långt ifrån en stor svinahjord i bet.

8:31  Då bådo honom djeflarne, och sade: Är det så, at du drifver oss ut, så lofva oss, at vi farom uti den svinahjorden.

8:32  Då sade han til dem: Farer. Då foro de ut, och foro in i svinahjorden: och si, hele svinahjorden lopp, och brådstörte sig i hafvet, och drunknade i vatnet.

8:33  Men herdarne flydde bort, och gingo in i staden, och förkunnade alltsammans, och huru det var tilgånget med dem, som besatte voro.

8:34  Och si, då gick hela staden ut emot Jesum; och då de sågo honom, bådo de, at han ville gå bort utu deras landsändar.