SweKarlXII1873 - Psalms - 88

88:1  En Psalmvisa Korah barnas, till att föresjunga, om de eländas svaghet; en undervisning Hemans, dens Esrahitens.

88:2  Herre Gud, min Frälsare, jag ropar dag och natt inför dig.

88:3  Låt mina bön komma inför dig; böj din öron till mitt ropande.

88:4  Ty min själ är full med jämmer, och mitt lif är hardt när helvetet.

88:5  Jag är aktad lik vid dem som i kulona fara; jag är såsom en man, den ingen hjelp hafver.

88:6  Jag ligger ibland de döda öfvergifven, såsom de slagne, de i grafvene ligga; på hvilka du intet mer tänker, och de ifrå dine hand afskilde äro.

88:7  Du hafver lagt mig i gropena neder, uti mörkret och i djupet.

88:8  Din grymhet trycker mig, och tränger mig med allom dinom böljom. Sela.

88:9  Mina vänner hafver du låtit komma långt ifrå mig; du hafver gjort mig dem till en styggelse; jag ligger fången, och kan icke utkomma.

88:10  Mitt ansigte är jämmerligit för vedermödos skull. Herre, jag åkallar dig dagliga; jag uträcker mina händer till dig.

88:11  Månn du då göra under ibland de döda? Eller månn de döda uppstå och tacka dig? Sela.

88:12  Månn man uti grafvena förtälja dina godhet; och dina trohet uti förderfvet?

88:13  Kunna då dina under uti mörkret kända varda; eller din rättfärdighet i de lande, der all ting förgätas?

88:14  Men jag ropar till dig, Herre, och min bön kommer bittida för dig.

88:15  Hvi förkastar du, Herre, mina själ; och förskyler ditt ansigte för mig?

88:16  Jag är elände och vanmägtig, att jag så bortkastad är. Jag lider ditt förskräckande, så att jag fulltnär förtviflar.

88:17  Din grymhet går öfver mig, ditt förskräckande trycker mig.

88:18  De omlägga mig dagliga såsom vatten, och omhvärfva mig tillsammans. Du gör, att mina vänner och näste, och mine kände draga sig långt ifrå mig, för sådana jämmers skull.