SweKarlXII1873 - Matthew - 14

14:1  I den tiden hörde Herodes Tetrarcha Jesu rykte;

14:2  Och sade till sina tjenare: Denne är Johannes Döparen; han är uppstånden ifrå de döda, derföre gör han sådana krafter.

14:3  Ty Herodes hade gripit Johannem, bundit och lagt honom i häktelse, för Herodias, sins broders Philippi hustrus, skull.

14:4  Förty Johannes hade sagt till honom: Dig är icke lofligit hafva henne.

14:5  Och han hade gerna dräpit honom; men han räddes för folket; ty de höllo honom för en Prophet.

14:6  När då Herodes begick sin födelsedag, dansade Herodias dotter för dem; och det behagade Herodi.

14:7  Derföre lofvade han henne vid en ed, att han ville gifva henne hvad hon begärade.

14:8  Då sade hon, såsom hennes moder hade lärt henne tillförene: Gif mig här på ett fat Johannis Döparens hufvud.

14:9  Och Konungen blef bedröfvad; dock för edens skull, och för deras skull, som såto öfver bord med honom, böd han att det skulle gifvas henne;

14:10  Och sände bort, och lät afhugga Johannis hufvud i häktelset.

14:11  Och hans hufvud vardt framburet på ett fat, och gifvet pigone; och hon bar det till sina moder.

14:12  Och hans Lärjungar kommo, och togo hans lekamen, och begrofvo honom; och gingo sedan bort, och förkunnade det Jesu.

14:13  När Jesus det hörde, for han dädan med skepp afsides bort uti en ödemark. När folket det hörde, kommo de efter honom till fot ifrå städerna.

14:14  Och Jesus gick ut, och såg det myckna folket, och varkunnade sig öfver dem, och gjorde deras kranka helbregda.

14:15  Och när det led åt aftonen, gingo hans Lärjungar till honom, och sade: Här är en ödemark, och tiden är förliden; låt folket gå ifrå dig, att de må gå bort i byarna, och köpa sig mat.

14:16  Då sade Jesus till dem: Det görs icke behof att de bortgå; gifver I dem äta.

14:17  Då sade de till honom: Vi hafve här icke mer än fem bröd och två fiskar.

14:18  Sade han: Tager mig dem hit.

14:19  Och han böd folket sätta sig ned på gräset; och tog de fem bröd och de två fiskar, såg upp i himmelen, och tackade; bröt det, och gaf Lärjungomen bröden, och Lärjungarna gåfvo så folken.

14:20  Och de åto alle, och vordo mätte. Och de togo upp det öfver var i styckom, tolf korgar fulla.

14:21  Och de som ätit hade voro vid femtusend män, förutan qvinnor och barn.

14:22  Och straxt dref Jesus sina Lärjungar, att de skulle stiga i skeppet, och fara framföre utöfver, så länge han skiljde folket ifrå sig.

14:23  Och när han hade skiljt folket ifrå sig, gick han upp på ett berg allena, till att bedja; och när aftonen kom, var han der allena.

14:24  Men skeppet var då allaredo midt på hafvet, och led plats i vågene; förty vädret var emot.

14:25  Men i den fjerde väktene om natten kom Jesus till dem, gångandes på hafvet.

14:26  Och när Lärjungarna sågo honom gå på hafvet, vordo de förfärade och sade: Det är ett spökelse; och ropade af räddhåga.

14:27  Men Jesus talade dem straxt till, och sade: Varer vid ett godt mod; det är jag, varer icke förfärade.

14:28  Då svarade honom Petrus, och sade: Herre, äret du, så bjud mig komma till dig uppå vattnet.

14:29  Då sade han: Kom. När Petrus då steg utaf skeppet, begynte han gå på vattnet, att han skulle komma till Jesum.

14:30  Men när han såg att vädret var starkt, vardt han förfärad; och som han begynte sjunka, ropade han, och sade: Herre, hjelp mig.

14:31  Och straxt räckte Jesus ut handena, och fattade uti honom, och sade till honom: O du klentrogne, hvi tviflade du?

14:32  Och när de voro inkomne i skeppet, stillade vädret sig.

14:33  Men de som voro i skeppet gingo fram, och tillbådo honom, och sade: Visserliga äst du Guds Son.

14:34  Och när de voro öfverfarne, kommo de uti det landet Genesaret.

14:35  Och när folket dersammastäds förnummo honom, sände de båd i hela landet deromkring, och hade alla sjuka till honom;

14:36  Och bådo honom, att de måtte allenast taga på hans klädafåll; och de, som togo deruppå, blefvo alle helbregda.