SweKarlXII - Hebrews - 10

10:1  Ty lagen hafwer skuggan af det tillkommande goda, och icke sjelfwa warelsen. Årligen måste man offra alltid enahanda offer, och kan icke göra dem fullborda, som det offra.

10:2  Annars hade det återwändt offras: efter de, som så offra, hade sedan intet samwete haft af synder, när de hade en resa warit rene gjorde.

10:3  Utan dermed sker en åminnelse på synderna hwart år.

10:4  Ty omöjligt är genom oxablod och bockablod borttaga synder.

10:5  Derföre, då Han kommer i werlden, säger Han: Offer och gåfwor hafwer du icke welat; men kroppen hafwer du mig beredt.

10:6  Bränneoffer och syndoffer behaga dig icke.

10:7  Då sade jag: Si, jag kommer; i boken är skrifwet om mig, att jag skall göra din wilja, o Gud.

10:8  Tillförene då Han sade: Offer och gåfwor, bränneoffer och syndoffer hafwer du icke welat; icke behaga de dig heller, hwilka efter lagen offras;

10:9  Då sade Han: Si jag kommer, till att göra, o Gud, din wilja. Der tager Han det första bort, att Han det andra insätta skall.

10:10  I hwilken wilja wi helgade äro en resa, genom JEsu Christi kropps offer.

10:11  Och hwar och en prest är insatt, att han dagligen skall sköta gudstjensten, och ofta offra enahanda offer, hwilka aldrig kunna borttaga synder.

10:12  Men denne, då han hade offrat ett offer för synderna, det ewinnerligen gäller, sitter Han på Guds högra hand.

10:13  Och wäntar nu, till dess Hans owänner lagde warda Honom till en fotapall.

10:14  Ty med ett offer hafwer Han ewinnerligen fullkomnat dem, som helige warda.

10:15  Det betygar oss ock den Helige Ande, ty då Han tillförene sagt hade:

10:16  Det är det Testamentet, som jag dem göra will, efter de dagar, säger HERren: jag will gifwa min lag i deras hjerta, och i deras sinne will jag skrifwa dem.

10:17  Och deras synder och orättfärdighet will jag icke mer ihågkomma.

10:18  Der nu sådan förlåtelse är, der är icke mer offer för synder.

10:19  Efter wi nu hafwa, käre bröder, frihet till att ingå uti det heliga, genom JEsu blod.

10:20  Hwilken Han oss beredt hafwer till en ny och lefwande wäg, genom förlåten, det är, genom sitt kött.

10:21  Och hafwa en Öfwersteprest öfwer Guds hus;

10:22  Så låt oss framgå, med ett sannskyldigt hjerta, uti en fullkomlig tro, bestänkte i hjertan ifrån ett ondt samwete, och twagne om kroppen med rent watten.

10:23  Och låt oss hålla hoppets bekännelse owikligen; ty Han är trofast, som det lofwat hafwer.

10:24  Och låt oss akta på oss inbördes, till att uppwäcka till kärlek och goda gerningar.

10:25  Icke öfwergifwande wår församling, såsom somlige för sed hafwa, utan förmaner eder inbördes, och det dess mer, att I sen huru dagen nalkas.

10:26  Ty om wi sjelfwiljande synda, sedan wi förstått hafwa sanningen, då står oss intet offer igen för synderna.

10:27  Utan en förskräcklig domens förbidelse, och eldens nit, som motståndarena förtära skall.

10:28  Ho som bryter Mose lag, han måste dö utan barmhertighet, efter tu eller tre wittnen.

10:29  Huru mycket större näpst, menen I, förtjenar den, som Guds Son förtrampar, och Testamentets blod såsom orent aktar, genom hwilket Han helgad är, och försmäder nådens Anda?

10:30  Ty wi känna den som sade: Hämden är min; jag skall wedergälla det, säger HERren. Och åter: HERren skall döma sitt folk.

10:31  Det är gräseligt falla uti lefwandes Guds händer.

10:32  Men kommer ihåg de framlidna dagar, i hwilka I upplyste woren, och stoden en stor törning i bedröfwelsen.

10:33  En dels, då I sjelfwe genom hädelse och bedröfwelse ett widunder worden; och en dels, då I sällskap haden med dem, som det så går.

10:34  Ty I hafwen delaktige warit af de bedröfwelser, som af mina bojor gingo, och med fröjd lidit edra egodelars försköfling, wetande, att I när eder sjelfa bättre och blifwande egodelar hafwen i himmelen.

10:35  Så kaster icke nu bort eder tröst, som en stor lön hafwer.

10:36  Ty tålamodet är eder behof; på det I mågen göra Guds wilja, och få det, som lofwat är.

10:37  Ty ännu en liten tid, så kommer den som komma skall, och fördröjer icke.

10:38  Men den rättfärdige skall lefwa af tron; och hwilken sig undandrager, han skall icke behaga min själ.

10:39  Men wi äro icke de, som oss undandrage till förtappelse; utan af dem som tro, och frälsa själen.