SweKarlXII1873 - I Corinthians - 14

14:1  Farer efter kärleken; vinnlägger eder om andeliga gåfvor; dock mest, att I propheteren.

14:2  Ty den som talar med tungomål, han talar icke menniskom, utan Gudi; ty ingen hörer dertill, utan han talar hemligit i Andanom.

14:3  Men den som propheterar, han talar menniskomen till förbättring, och till förmanelse, och till tröst.

14:4  Den som talar med tungomål, han förbättrar sig sjelf; men den som propheterar, han förbättrar församlingen.

14:5  Jag ville väl, att I alle tala kunden med tungomål; men mycket heldre, att I propheteraden; ty den som propheterar han är större än den som med tungomål talar; utan han det uttyder, på det församlingen får någon förbättring.

14:6  Men nu, käre bröder, om jag komme till eder, och talade med tungomål, hvad vore jag eder nyttig? Utan jag talar med eder, antingen med uppenbarelse, eller med förstånd, eller med prophetia, eller med läro?

14:7  Hafver sig dock så med de ting, som ljud göra ifrå sig, och dock intet lif hafva, såsom en pipa eller en harpa; då de icke gifva åtskiljeligit ljud ifrå sig, huru kan man veta, hvad pipadt eller harpadt är?

14:8  Så ock, om en basun gifver en ovissa röst, ho gör sig då redo till strids?

14:9  Så ock I, om I talen med tungomål, och icke talen det som förstås kan, huru skall man veta hvad taladt är? ty I talen i vädret.

14:10  Så mångahanda slag är på rösterna i verldene, och ingen af dem är otydelig.

14:11  När jag nu icke vet uttydningen på rösten, blifver jag honom, som talar, Barbarisk; och den, som talar, blifver för mig Barbarisk.

14:12  Sammalunda ock I, medan I faren efter andeliga gåfvor, vinnlägger eder om församlingens bästa, att I nog hafven.

14:13  Derföre, den som talar med tungomål, han bedje, att han må ock kunna det uttyda.

14:14  När jag nu beder med tungone, så beder min ande; men mitt sinne är utan frukt.

14:15  Huru skall det då gå till? Nämliga så: Jag skall bedja i andanom; jag skall ock bedja med sinnet; jag skall sjunga i andanom; jag skall ock sjunga med sinnet.

14:16  När du nu välsignar i andanom, huru skall då den, som står i dens olärdas stad, svara dig Amen på din tacksägelse; efter han icke förstår hvad du säger?

14:17  Du säger väl en god tacksägelse; men den andre varder deraf intet förbättrad.

14:18  Jag tackar min Gud, att jag talar mer med tungomål, än I alle.

14:19  Men jag vill heldre tala i församlingene fem ord med mitt sinne, på det jag undervisa må andra, än eljest tiotusend ord med tungomål.

14:20  Käre bröder, varer icke barn i förståndet, utan varer barn i ondskone; men i förståndet varer fullkomlige.

14:21  I lagen är skrifvet: Jag vill tala med andra tungor, och med andra läppar till detta folk, och de skola dock icke än så höra mig, säger Herren.

14:22  Så äro nu tungomålen för ett tecken, icke dem som tro, utan dem som icke tro; men prophetien är tvärtemot, icke dem som otrogne äro, utan dem som trogne äro.

14:23  Hvar nu hela församlingen tillhopakomme på en stad, och talade alla med tungomål, och der kommo någre olärde eller otrogne in, månde de icke skola säga, att I haden mist sinnet?

14:24  Hvar I nu alle propheteraden, och der komme någor otrogen eller olärd in, han vorde straffad af dem allom, och dömd af allom;

14:25  Och så vorde det, som lönligit är i hans hjerta, uppenbart; och så fölle han på sitt ansigte, tillbåde Gud, och bekände, att sannerliga vore Gud i eder.

14:26  Huru är det då, käre bröder? När I tillsammans kommen, så hafver hvar och en af eder en Psalm; han hafver lärdom, han hafver tungomål, han hafver uppenbarelse, han hafver uttydelse; låter det allt ske till förbättring.

14:27  Hvar nu någor talar med tungomål, det göre han sjelf annar, eller på det mesta sjelf tredje, och då ymsom; och en tyde det ut.

14:28  Är han icke en uttydare, så tige i församlingene; men tale vid sig sjelf, och till Gud.

14:29  Men Propheterna tale två eller tre; och de andre döme derom.

14:30  Men hvar så händer, att dem, som sitter, varder något uppenbaradt, så tige den förste.

14:31  I mågen väl alle prophetera, den ene efter den andra, på det alle måge lära, och alle varda förmanade.

14:32  Och Propheternas andar äro Prophetomen underdånige;

14:33  Ty Gud är icke oskickelighetenes, utan fridsens Gud, som uti alla de heligas församlingar.

14:34  Edra qvinnor tige uti församlingarna; ty dem är icke tillstadt att tala, utan att de äro underdåniga, såsom ock lagen säger.

14:35  Men vilja de något lära, så skola de fråga sina män hemma; det står icke qvinnor väl, att de tala i församlingene.

14:36  Eller är Guds ord utkommet ifrån eder? Eller är det allena kommet till eder?

14:37  Der nu någor låter sig tycka att han är en Prophet, eller andelig, han besinne hvad jag skrifver eder; ty det äro Herrans bud.

14:38  Men är någor oförståndig, han vare oförståndig.

14:39  Derföre, käre bröder, lägger eder vinn om att I propheteren, och förmener icke att tala med tungomål.

14:40  Låter all ting ärliga och skickeliga tillgå.