Site uses cookies to provide basic functionality.

OK
I CORINTHIANS
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16
Prev Up Next Toggle notes
Chapter 15
I Co SweKarlX 15:1  Käre bröder, jag minner eder på Evangelium, som jag eder förkunnat hafver, hvilket I ock anammat hafven, i hvilko I ock stån;
I Co SweKarlX 15:2  Genom hvilket I ock salige varden, huruledes jag eder det förkunnade, om I hafven det behållit; utan så är, att I förgäfves trott hafven.
I Co SweKarlX 15:3  Ty jag hafver i förstone eder föregifvit, det jag ock undfått hafver, att Christus är döder för våra synder, efter Skrifterna;
I Co SweKarlX 15:4  Och att han är begrafven; och att han uppstånden är på tredje dagen, efter Skrifterna.
I Co SweKarlX 15:5  Och att han vardt sedder af Cepha, sedan af de tolf.
I Co SweKarlX 15:6  Sedan vardt han sedder af mer än femhundrade bröder på en tid, af hvilkom ännu månge lefva; men mestedelen äro afsomnade.
I Co SweKarlX 15:7  Derefter vardt han sedder af Jacobo; och sedan af alla Apostlarna.
I Co SweKarlX 15:8  På sistone efter allom vardt han ock sedder af mig, såsom af en den der otidig född är.
I Co SweKarlX 15:9  Ty jag är den ringaste ibland Apostlarna, så att jag är icke värd kallas Apostel; derföre, att jag hafver förföljt Guds församling.
I Co SweKarlX 15:10  Men af Guds nåd är jag det jag är; och hans nåd hafver icke fåfäng varit i mig; utan jag hafver mer arbetat, än de alle; dock icke jag, utan Guds nåd, som i mig är.
I Co SweKarlX 15:11  Det vare nu jag, eller de, så predike vi, och så hafven I trott.
I Co SweKarlX 15:12  Är nu Christus predikad för eder, att han är uppstånden ifrå de döda; hvarföre säga då somlige ibland eder, att de dödas uppståndelse är intet?
I Co SweKarlX 15:13  Är nu de dödas uppståndelse intet, så är ock Christus icke heller uppstånden.
I Co SweKarlX 15:14  Är Christus icke uppstånden, så är vår predikan fåfäng; så är ock edor tro fåfäng.
I Co SweKarlX 15:15  Och vi vardom funne falsk Guds vittne, att vi emot Gud vittnat hafve, att han hafver uppväckt Christum; den han icke uppväckt hafver, om de döde icke uppstå.
I Co SweKarlX 15:16  Ty om de döde icke uppstå, så är icke heller Christus uppstånden.
I Co SweKarlX 15:17  Är Christus icke uppstånden, så är edor tro fåfäng; och så ären I ännu uti edra synder.
I Co SweKarlX 15:18  Så äro ock de förtappade, som i Christo afsomnade äro.
I Co SweKarlX 15:19  Om vi allenast i detta lifvet hafve hoppet till Christum, så äre vi uslast ibland alla menniskor.
I Co SweKarlX 15:20  Men nu är Christus uppstånden ifrå de döda, och vorden förstlingen ibland dem som sofva.
I Co SweKarlX 15:21  Efter döden är genom en mennisko, ock genom en mennisko de dödas uppståndelse.
I Co SweKarlX 15:22  Ty såsom alle dö uti Adam, så skola ock alle i Christo varda lefvande gjorde.
I Co SweKarlX 15:23  Hvar och en uti sin egen ordning; förstlingen Christus, sedan de som Christo tillhöra uti hans tillkommelse.
I Co SweKarlX 15:24  Sedan änden, då han öfverantvardar Gudi och Fadrenom riket; och aflägger all herradöme, och alla öfverhet och väldighet.
I Co SweKarlX 15:25  Ty han måste regnera, tilldess han lägger alla sina fiendar under sina fötter.
I Co SweKarlX 15:26  Den ytterste fienden döden skall varda borttagen.
I Co SweKarlX 15:27  Ty all ting hafver han lagt under hans fötter; så, när han säger, att all ting honom undergifven äro, är nog uppenbart, att han undantagen är, som honom all ting undergifvit hafver.
I Co SweKarlX 15:28  Då nu all ting honom undergifven äro, så varder ock då Sonen sjelf undergifven honom, som honom all ting undergifvit hafver; på det att Gud blifver allt i allom.
I Co SweKarlX 15:29  Hvad göra de eljest, som sig döpa låta öfver de döda? Om de döde ingalunda uppstå, hvi låta de sig då döpa öfver de döda?
I Co SweKarlX 15:31  Vid vår berömmelse, som jag hafver i Christo Jesu, vårom Herra, dör jag hvar dag.
I Co SweKarlX 15:32  Hafver jag efter menniskomening uti Epheso stridt med vilddjur; hvad hjelper mig det, om de döde icke uppstå? Låt oss äta och dricka; ty i morgon måste vi dö.
I Co SweKarlX 15:33  Låter icke förföra eder; ondt snack förkränker goda seder.
I Co SweKarlX 15:34  Vaker upp rätteliga, och synder icke; ty somlige veta intet af Gudi; till blygd säger jag eder detta.
I Co SweKarlX 15:35  Måtte nu någor säga: Huru skola de döde uppstå? Och med hurudana lekamen skola de komma?
I Co SweKarlX 15:36  Du dåre, det du sår, det får icke lif, utan det blifver dödt.
I Co SweKarlX 15:37  Och det du sår, är ju icke den kroppen som varda skall, utan ett blott korn, nämliga hvete, eller annat sådant.
I Co SweKarlX 15:38  Men Gud gifver thy en kropp, såsom han vill, och hvarjo och eno af sädene sin egen kropp.
I Co SweKarlX 15:39  Icke är allt kött enahanda kött; utan menniskors kött är annat, annat är fäs, annat är fisks, och annat är fogels.
I Co SweKarlX 15:40  Och det äro himmelske kroppar, och jordiske kroppar; men en annor härlighet hafva de himmelske, och en annor de jordiske.
I Co SweKarlX 15:41  En annor klarhet hafver solen, och en annor klarhet hafver månen, och en annor klarhet stjernorna; ty en stjerna går öfver den andra i klarheten.
I Co SweKarlX 15:42  Sammaledes ock de dödas uppståndelse; det varder sådt förgängeligit, och skall uppstå oförgängeligit.
I Co SweKarlX 15:43  Det varder sådt i snöplighet, och skall uppstå i härlighet; det varder sådt i skröplighet, och skall uppstå i kraft.
I Co SweKarlX 15:44  Det varder sådt ett naturligit lekamen, och skall uppstå ett andeligit lekamen. Man hafver ett naturligit lekamen; man hafver ock ett andeligit lekamen;
I Co SweKarlX 15:45  Såsom skrifvet är: Den första menniskan Adam är gjord till naturligit lif; och den ytterste Adam till andeligit lif.
I Co SweKarlX 15:46  Men den andelige lekamen är icke den förste, utan den naturlige; sedan den andelige.
I Co SweKarlX 15:47  Den första menniskan är af jordene jordisk; den andra menniskan är Herren af himmelen.
I Co SweKarlX 15:48  Hurudana den jordiska är, sådana äro ock de jordiske; och hurudana den himmelska är, sådana äro ock de himmelske.
I Co SweKarlX 15:49  Och som vi hafve burit dens jordiskas liknelse, så skole vi ock bära dens himmelskas liknelse.
I Co SweKarlX 15:50  Men detta säger jag, käre bröder, att kött och blod kunna icke ärfva Guds rike; och det förgängeliga skall icke ärfva oförgängelighet.
I Co SweKarlX 15:51  Si, jag säger eder en hemlighet: Vi skole icke alle afsofva; men alle måste vi förvandlade varda,
I Co SweKarlX 15:52  Uti en punkt, uti ett ögnablick, med yttersta basunen; ty basunen skall ljuda, och de döde skola uppstå oförgängelige, och vi skole förvandlade varda.
I Co SweKarlX 15:53  Ty detta förgängeliga måste ikläda sig oförgängelighet, och detta dödeliga måste ikläda sig odödelighet.
I Co SweKarlX 15:54  Men då detta förgängeliga ikläder sig oförgängelighetena, och detta dödeliga ikläder sig odödelighetena, så varder det ordet fullkomnadt, som skrifvet är: Döden är uppsvolgen uti segren.
I Co SweKarlX 15:55  Du död, hvar är din udd? Du helvete, hvar är din seger?
I Co SweKarlX 15:56  Dödsens udd är synden; syndenes kraft är lagen.
I Co SweKarlX 15:57  Men Gudi vare tack, som oss segren gifvit hafver, genom vår Herra Jesum Christum.
I Co SweKarlX 15:58  Derföre, mine käre bröder, varer faste, ovikelige, och rike uti Herrans verk alltid; efter det I veten, att edart arbete är icke fåfängt i Herranom.