SweFolk - Mark - 4

4:1  Sedan började han undervisa vid sjön igen. Då samlades så mycket folk runt honom att han steg i en båt och satt i den ute på sjön medan allt folket stod på stranden.

4:2  Han lärde dem mycket i liknelser, och i sin undervisning sade han till dem:

4:3  "Lyssna! En såningsman gick ut för att så.

4:4  När han sådde föll en del vid vägen, och fåglarna kom och åt upp det.

4:5  En del föll på stenig mark där det inte hade mycket mylla, och det kom upp snabbt eftersom det inte hade djup jord.

4:6  Men när solen steg sveddes det, och eftersom det saknade rot vissnade det bort.

4:7  En del föll bland tistlar, och tistlarna sköt upp och kvävde det så att det inte gav någon skörd.

4:8  Men en del föll i god jord, och det sköt upp och växte och gav skörd, trettiofalt och sextiofalt och hundrafalt."

4:9  Och han sade: "Hör, du som har öron att höra med!"

4:10  När han blev ensam, frågade de tolv och de andra som var med honom om liknelserna.

4:11  Då sade han till dem: "Ni har fått del i Guds rikes hemlighet. Men de som står utanför får allt i liknelser,

4:12  för att de ska se och se och ändå inte se, och höra och höra och ändå inte förstå, så att de inte vänder om och får förlåtelse."

4:13  Han sade sedan till dem: "Förstår ni inte den här liknelsen? Hur ska ni då kunna förstå några liknelser alls?

4:14  Såningsmannen sår ordet.

4:15  De vid vägen är de hos vilka ordet sås, men när de hör det kommer genast Satan och tar bort ordet som är sått i dem.

4:16  De som sås på stenig mark är de som genast tar emot ordet med glädje när de hör det,

4:17  men de har ingen rot inom sig utan tror bara för en tid. När de sedan möter lidande eller förföljelse för ordets skull så kommer de genast på fall.

4:18  Hos andra sås säden bland tistlar. Det är de som hör ordet,

4:19  men världsliga bekymmer, bedräglig rikedom och begär efter annat kommer in och kväver ordet så att det blir utan frukt.

4:20  Men de hos vilka säden faller i god jord, det är de som hör ordet och tar emot det och bär frukt, trettiofalt och sextiofalt och hundrafalt."

4:21  Han sade också till dem: "Ett ljus bärs väl inte in för att sättas under skäppan eller under bänken? Sätter man det inte på hållaren?

4:22  Det finns inget dolt som inte ska uppenbaras, och inget gömt som inte ska bli synligt.

4:23  Hör, du som har öron att höra med!"

4:24  Och han sade: "Var noga med vad ni hör! Med det mått som ni mäter med ska det mätas upp åt er. Och ännu mer ska ni få,

4:25  för den som har ska få, men den som inte har ska bli fråntagen också det han har."

4:26  Jesus sade: "Guds rike är som när en man sår säd i jorden.

4:27  Han sover och stiger upp, natt blir dag och säden växer och skjuter i höjden, han vet inte hur.

4:28  Av sig själv ger jorden gröda: först strå, sedan ax och sedan moget vete i axet.

4:29  Och när grödan är mogen låter han genast skäran gå, för skördetiden är inne."

4:30  Han sade också: "Vad ska vi likna Guds rike vid? Vilken liknelse ska vi använda?

4:31  Det är som ett senapskorn. När man sår det är det minst av alla frön på jorden.

4:32  Men när det blivit sått, växer det upp och blir större än alla andra köksväxter och får så stora grenar att himlens fåglar kan bygga bo i dess skugga."

4:33  Med många sådana liknelser predikade han ordet för dem, på ett sådant sätt att de kunde förstå.

4:34  Han talade bara i liknelser till dem. Men när han var ensam med sina lärjungar förklarade han allt.

4:35  På kvällen samma dag sade Jesus till sina lärjungar: "Vi far över till andra sidan."

4:36  De lämnade folket och tog med honom i båten som han var. Även andra båtar följde med.

4:37  Då kom en stark stormvind, och vågorna slog in i båten så att den höll på att fyllas.

4:38  Själv låg han i aktern på en dyna och sov. De väckte honom och sade: "Mästare! Bryr du dig inte om att vi går under?"

4:39  Han vaknade och talade strängt till vinden och sade till sjön: "Tig! Var tyst!" Då lade sig vinden och det blev alldeles stilla.

4:40  Han sade till dem: "Varför är ni rädda? Har ni fortfarande ingen tro?"

4:41  Då greps de av stor fruktan och sade till varandra: "Vem är han? Till och med vinden och sjön lyder ju honom!"