SweKarlXII1873 - Psalms - 55

55:1  En undervisning Davids, till att föresjunga på strängaspel.

55:2  Gud, hör mina bön, och fördölj dig icke för mitt bedjande.

55:3  Akta uppå mig, och hör mig, huru jämmerliga jag klagar och gråter;

55:4  Att fienden så ropar, och den ogudaktige tränger; ty de vilja komma mig på skada, och äro mig svårliga vrede.

55:5  Mitt hjerta ängslas i mitt lif, och dödsens fruktan är fallen uppå mig.

55:6  Fruktan och bäfvande är mig uppåkommet, och grufvelse hafver öfverfallit mig.

55:7  Jag sade: O! hade jag vingar såsom dufvor, att jag måtte flyga, och någorstäds blifva;

55:8  Si, så ville jag draga mig långt bort, och blifva i öknene. Sela.

55:9  Jag ville skynda mig, att jag måtte undkomma för storm och oväder.

55:10  Gör, Herre, deras tungor oens, och låt dem förgås; ty jag ser orätt och trätor i stadenom.

55:11  Sådant går dag och natt allt omkring, innan hans murar; möda och arbete är derinne.

55:12  Orätten regerar derinne; lögn och bedrägeri vänder intet igen uppå hans gator.

55:13  Om min fiende skämde mig, ville jag det lida; och om min hatare trugade mig, ville jag gömma mig bort för honom.

55:14  Men du äst min stallbroder, min skaffare, och min kände vän.

55:15  Vi, som vänliga omginges inbördes med hvarannan, vi vandrade i Guds hus tillhopa.

55:16  Döden öfverfalle dem, och fare sig lefvande uti helvetet; ty all skalkhet är uti deras hop.

55:17  Men jag vill ropa till Gud, och Herren skall hjelpa mig.

55:18  Om afton, morgon och middag vill jag klaga och gråta; så skall han höra mina röst.

55:19  Han förlöser mina själ ifrå dem som vilja till verka med mig, och skaffar henne ro; ty de äro många emot mig.

55:20  Gud skall hörat, och späka dem, den alltid blifver. Sela. Ty de vända sig icke, och frukta Gud intet;

55:21  Ty de lägga sina händer uppå hans fridsamma, och ohelga hans förbund.

55:22  Deras mun är halare än smör, och hafva dock örlig i sinnet; deras ord äro lenare än olja, och äro dock bar svärd.

55:23  Kasta dina omsorg uppå Herran, han skall försörja dig; och skall icke låta den rättfärdiga i oro blifva till evig tid. Men Gud, du skall nederstörta dem uti den djupa kulona; de blodgiruge och falske skola icke komma till sin halfva ålder; men jag hoppas uppå dig.