SweFolk - John - 12

12:1  Sex dagar före påsk kom Jesus till Betania där Lasarus bodde, han som Jesus hade uppväckt från de döda.

12:2  Där ordnade de en festmåltid för honom. Marta passade upp, och Lasarus var en av dem som låg till bords med honom.

12:3  Då tog Maria en hel flaska dyrbar äkta nardusolja och smorde Jesu fötter och torkade dem med sitt hår, och huset fylldes av doften från oljan.

12:4  Men Judas Iskariot, en av hans lärjungar, den som skulle förråda honom, invände:

12:5  "Varför sålde man inte den oljan för trehundra denarer och gav till de fattiga?"

12:6  Det sade han inte för att han brydde sig om de fattiga, utan för att han var en tjuv och brukade ta för sig av det som lades i kassan som han hade hand om.

12:7  Jesus sade då: "Låt henne vara. Hon har sparat den till min begravningsdag.

12:8  De fattiga har ni alltid bland er, men mig har ni inte alltid."

12:9  En stor mängd judar fick veta att Jesus var där, och de kom inte bara för Jesu skull utan också för att se Lasarus som han hade uppväckt från de döda.

12:10  Då bestämde sig översteprästerna för att döda även Lasarus,

12:11  eftersom många judar lämnade dem för hans skull och trodde på Jesus.

12:12  Nästa dag hade folk i stora skaror kommit till högtiden. När de fick höra att Jesus var på väg in i Jerusalem,

12:13  tog de palmblad och gick ut för att möta honom. Och de ropade: "Hosianna! Välsignad är han som kommer i Herrens namn, han som är Israels kung!"

12:14  Jesus fann ett åsneföl och satt upp på det, som det står skrivet:

12:15  Var inte rädd, dotter Sion! Se, din kung kommer, ridande på ett åsneföl.

12:16  Hans lärjungar förstod först inte detta. Men när Jesus hade blivit förhärligad, kom de ihåg att det var skrivet så om honom och att man hade gjort så för honom.

12:17  Alla som hade varit med honom när han kallade Lasarus ut ur graven och uppväckte honom från de döda vittnade nu om detta,

12:18  och många kom ut och mötte honom därför att de hörde att han hade gjort detta tecken.

12:19  Då sade fariseerna till varandra: "Ser ni att ni inte kommer någon vart? Hela världen springer ju efter honom."

12:20  Bland dem som hade kommit upp för att tillbe vid högtiden fanns några greker.

12:21  De kom nu till Filippus, som var från Betsaida i Galileen, och bad honom: "Herre, vi vill se Jesus."

12:22  Filippus gick och talade om det för Andreas, och Andreas och Filippus gick och berättade det för Jesus.

12:23  Jesus svarade: "Stunden har kommit när Människosonen ska förhärligas.

12:24  Jag säger er sanningen: Om vetekornet inte faller i jorden och dör, förblir det ett ensamt korn. Men om det dör bär det rik frukt.

12:25  Den som älskar sitt liv förlorar det, men den som sätter sitt liv sist i den här världen ska bevara det till evigt liv.

12:26  Om någon vill tjäna mig ska han följa mig, och där jag är ska också min tjänare vara. Om någon tjänar mig ska Fadern ära honom.

12:27  Nu är min själ i ångest. Vad ska jag säga? Far, fräls mig från denna stund? Nej, det är för denna stund jag har kommit.

12:28  Far, förhärliga ditt namn!" Då kom en röst från himlen: "Jag har förhärligat det, och jag ska förhärliga det igen."

12:29  Folket som stod där och hörde det sade att det var åskan, andra sade att det var en ängel som talade till honom.

12:30  Jesus svarade: "Den rösten kom inte för min skull, utan för er.

12:31  Nu går en dom över denna värld. Nu ska denna världens furste kastas ut.

12:32  Och när jag blivit upphöjd från jorden, ska jag dra alla till mig."

12:33  Detta sade han för att ange på vilket sätt han skulle dö.

12:34  Då sade folket till honom: "Vi har hört i lagen att Messias ska vara kvar för alltid. Hur kan du då säga att Människosonen måste bli upphöjd? Vad är det för en Människoson?"

12:35  Jesus sade till dem: "Ännu en kort tid är ljuset bland er. Vandra medan ni har ljuset så att inte mörkret övervinner er. Den som vandrar i mörkret vet inte vart han går.

12:36  Tro på ljuset medan ni har ljuset, så att ni blir ljusets barn." När Jesus hade sagt detta, drog han sig undan och dolde sig för dem.

12:37  Trots att han hade gjort så många tecken inför dem trodde de inte på honom.

12:38  Så uppfylldes profeten Jesajas ord: Herre, vem trodde vår predikan, och för vem blev Herrens arm uppenbarad?

12:39  Alltså kunde de inte tro, för Jesaja har också sagt:

12:40  Han har förblindat deras ögon och förhärdat deras hjärta, så att de inte ser med sina ögon och förstår med sitt hjärta och vänder om och blir helade av mig.

12:41  Så sade Jesaja därför att han såg hans härlighet och talade om honom.

12:42  Ändå var det många som trodde på honom, även bland rådsherrarna. Men för fariseernas skull ville de inte bekänna det, för att inte bli uteslutna ur synagogan.

12:43  De älskade människors ära mer än äran från Gud.

12:44  Jesus ropade: "Den som tror på mig, han tror inte på mig utan på honom som har sänt mig.

12:45  Och den som ser mig, han ser honom som har sänt mig.

12:46  Jag har kommit till världen som ett ljus, för att ingen som tror på mig ska bli kvar i mörkret.

12:47  Om någon hör mina ord och inte håller dem, så dömer inte jag honom, för jag har inte kommit för att döma världen utan för att frälsa världen.

12:48  Den som förkastar mig och inte tar emot mina ord har en domare över sig: det ord som jag har talat ska döma honom på den yttersta dagen.

12:49  Jag har inte talat av mig själv, utan Fadern som har sänt mig har befallt mig vad jag ska säga och tala.

12:50  Och jag vet att hans befallning är evigt liv. Det jag talar, talar jag därför så som Fadern har sagt mig."