SweFolk - Matthew - 22

22:1  Jesus talade än en gång till dem i liknelser:

22:2  "Himmelriket är som en kung som höll bröllop för sin son.

22:3  Han sände ut sina tjänare för att kalla de inbjudna till bröllopet, men de ville inte komma.

22:4  Då sände han ut andra tjänare och befallde dem att säga till de inbjudna: Min måltid är redo, mina oxar och gödkalvar är slaktade och allt är färdigt. Kom till bröllopet!

22:5  Men de brydde sig inte om det utan gick sin väg, en till sin åker, en annan till sina affärer.

22:6  De andra grep hans tjänare och misshandlade och dödade dem.

22:7  Då blev kungen vred och sände ut sina soldater och lät döda dessa mördare och brände ner deras stad.

22:8  Sedan sade han till sina tjänare: Allt är färdigt för bröllopet, men de inbjudna var inte värdiga.

22:9  Gå därför ut till vägskälen och bjud alla ni ser till bröllopet.

22:10  Tjänarna gick då ut på vägarna och samlade alla de mötte, både onda och goda, och bröllopssalen fylldes med bordsgäster.

22:11  När kungen kom in för att se sina gäster, fick han där syn på en man som inte var klädd i bröllopskläder.

22:12  Han sade till honom: Min vän, hur kom du in hit utan bröllopskläder? Mannen teg.

22:13  Då sade kungen till tjänarna: Bind honom till händer och fötter och kasta ut honom i mörkret här utanför! Där ska man gråta och gnissla tänder.

22:14  Många är kallade, men få är utvalda."

22:15  Då gick fariseerna och gjorde upp planer för att snärja honom genom något som han sade.

22:16  De sände sina lärjungar till honom tillsammans med herodianerna för att säga: "Mästare, vi vet att du är ärlig och lär ut sanningen om Guds väg och inte tar parti för någon utan behandlar alla lika.

22:17  Så säg oss nu: Vad anser du? Är det tillåtet att betala skatt till kejsaren eller inte?"

22:18  Jesus märkte deras ondska och sade: "Varför prövar ni mig, era hycklare?

22:19  Visa mig myntet som skatten betalas med." De räckte honom en denar,

22:20  och han frågade dem: "Vems bild och inskrift är detta?"

22:21  De svarade: "Kejsarens." Då sade han till dem: "Ge då kejsaren det som tillhör kejsaren, och Gud det som tillhör Gud."

22:22  När de hörde detta blev de förundrade, och de lämnade honom och gick sin väg.

22:23  Samma dag kom det fram några saddukeer till Jesus, de som påstår att det inte finns någon uppståndelse. De frågade honom:

22:24  "Mästare, Mose har sagt: Om någon dör barnlös, ska hans bror gifta sig med änkan och skaffa barn åt sin bror.

22:25  Nu fanns det hos oss sju bröder. Den förste gifte sig och dog, och han hade inga barn, så han efterlämnade sin hustru åt sin bror.

22:26  På samma sätt gick det med den andre och den tredje och med alla sju.

22:27  Sist av alla dog kvinnan.

22:28  Så vem av de sju blir hon hustru till vid uppståndelsen? Alla var ju gifta med henne."

22:29  Jesus svarade dem: "Ni tar fel, för ni förstår varken Skriften eller Guds makt.

22:30  Vid uppståndelsen gifter man sig inte och blir inte bortgift, utan man är som änglarna i himlen.

22:31  Men när det gäller de dödas uppståndelse, har ni inte läst vad Gud har sagt er:

22:32  Jag är Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud? Han är inte de dödas Gud, utan de levandes."

22:33  När folket hörde detta var de överväldigade av hans undervisning.

22:34  Fariseerna hörde att Jesus hade gjort saddukeerna svarslösa och samlades runt honom.

22:35  En av dem, en laglärd, ville pröva honom och frågade:

22:36  "Mästare, vilket är det stör-sta budet i lagen?"

22:37  Han svarade: "Du ska älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela ditt förstånd.

22:38  Det är det största och första budet.

22:39  Sedan kommer ett som liknar det: Du ska älska din nästa som dig själv.

22:40  På dessa två bud hänger hela lagen och profeterna."

22:41  Medan fariseerna var samlade frågade Jesus dem:

22:42  "Vad tänker ni om Messias? Vems son är han?" De svarade honom: "Davids."

22:43  Då sade han till dem: "Hur kan då David genom Anden kalla honom Herre och säga:

22:44  Herren sade till min Herre: Sätt dig på min högra sida tills jag lagt dina fiender under dina fötter.

22:45  Om nu David kallar honom Herre, hur kan han då vara Davids son?"

22:46  Ingen kunde svara honom ett ord, och från den dagen vågade ingen fråga honom något mer.