Site uses cookies to provide basic functionality.

OK
PROVERBS
Prev Up Next Toggle notes
Chapter 14
Prov Swe1917 14:1  Genom visa kvinnor varder huset uppbyggt, men oförnuft river ned det med egna händer.
Prov Swe1917 14:2  Den som fruktar HERREN, han vandrar i redlighet, men den som föraktar honom, han går krokiga vägar.
Prov Swe1917 14:3  I den oförnuftiges mun är ett gissel för hans högmod, men de visa bevaras genom sina läppar.
Prov Swe1917 14:4  Där inga dragare finnas, där förbliver krubban tom, men riklig vinning får man genom oxars kraft.
Prov Swe1917 14:5  Ett sannfärdigt vittne ljuger icke, men ett falskt vittne främjar lögn.
Prov Swe1917 14:6  Bespottaren söker vishet och finner ingen, men för den förståndige är kunskap lätt.
Prov Swe1917 14:7  Gå bort ifrån den man som är dåraktig; aldrig fann du på hans läppar något förstånd.
Prov Swe1917 14:8  Det är den klokes vishet, att han aktar på sin väg, men det är dårars oförnuft, att de öva svek.
Prov Swe1917 14:9  De oförnuftiga bespottas av sitt eget skuldoffer, men bland de redliga råder gott behag.
Prov Swe1917 14:10  Hjärtat känner självt bäst sin egen sorg, ej heller kan en främmande intränga i dess glädje.
Prov Swe1917 14:11  De ogudaktigas hus förödes, men de rättsinnigas hydda blomstrar.
Prov Swe1917 14:12  Mången håller sin väg för den i rätta, men på sistone leder den dock till döden.
Prov Swe1917 14:13  Mitt under löjet kan hjärtat sörja, och slutet på glädjen bliver bedrövelse.
Prov Swe1917 14:14  Av sina gärningars frukt varder den avfällige mättad, och den gode bliver upphöjd över honom.
Prov Swe1917 14:15  Den fåkunnige tror vart ord, men den kloke aktar på sina steg.
Prov Swe1917 14:16  Den vise tager sig till vara och flyr det onda, men dåren är övermodig och sorglös.
Prov Swe1917 14:17  Den som är snar till vrede gör vad oförnuftigt är, och en ränkfull man bliver hatad.
Prov Swe1917 14:18  De fåkunniga hava fått oförnuft till sin arvedel, men de kloka bliva krönta med kunskap.
Prov Swe1917 14:19  De onda måste falla ned inför de goda, och de ogudaktiga vid den rättfärdiges portar.
Prov Swe1917 14:20  Jämväl av sina närmaste är den fattige hatad, men den rike har många vänner.
Prov Swe1917 14:21  Den som visar förakt för sin nästa, han begår synd, men säll är den som förbarmar sig över de betryckta.
Prov Swe1917 14:22  De som bringa ont å bane skola förvisso fara vilse, men barmhärtighet och trofasthet röna de som bringa gott å bane.
Prov Swe1917 14:23  Av all möda kommer någon vinning, men tomt tal är ren förlust.
Prov Swe1917 14:24  De visas rikedom är för dem en krona men dårarnas oförnuft förbliver oförnuft.
Prov Swe1917 14:25  Ett sannfärdigt vittne räddar liv, men den som främjar lögn, han är full av svek.
Prov Swe1917 14:26  Den som fruktar HERREN har ett tryggt fäste, och hans barn få där en tillflykt.
Prov Swe1917 14:27  I HERRENS fruktan är en livets källa genom dem undviker man dödens snaror
Prov Swe1917 14:28  Att hava många undersåtar är en konungs härlighet, men brist på folk är en furstes olycka.
Prov Swe1917 14:29  Den som är tålmodig visar gott förstånd, men den som är snar till vrede går långt i oförnuft.
Prov Swe1917 14:30  Ett saktmodigt hjärta är kroppens liv, men bittert sinne är röta i benen.
Prov Swe1917 14:31  Den som förtrycker den arme smädar hans skapare, men den som förbarmar sig över de fattiga, han ärar honom.
Prov Swe1917 14:32  Genom sin ondska kommer de ogudaktige på fall, men den rättfärdige är frimodig in i döden.
Prov Swe1917 14:33  I den förståndiges hjärta bor visheten, och i dårarnas krets gör hon sig kunnig.
Prov Swe1917 14:34  Rättfärdighet upphöjer ett folk men synd är folkens vanära.
Prov Swe1917 14:35  En förståndig tjänare behaga konungen väl, men över en vanartig skall han vrede komma.