Swe1917 - Proverbs - 23

23:1  När du sitter till bords med en furste, så besinna väl vad du har framför dig,

23:2  och sätt en kniv på din strupe, om du är alltför hungrig.

23:3  Var ej lysten efter hans smakliga rätter, ty de äro en bedräglig kost.

23:4  Möda dig icke för att bliva rik; avstå från att bruka klokskap.

23:5  Låt icke dina blickar flyga efter det som ej har bestånd; ty förvisso gör det sig vingar och flyger sin väg, såsom örnen mot himmelen.

23:6  Ät icke den missunnsammes bröd, och var ej lysten efter hans smakliga rätter;

23:7  ty han förfar efter sina själviska beräkningar. »Ät och drick» kan han val säga till dig, men hans hjärta är icke med dig.

23:8  Den bit du har ätit måste du utspy, och dina vänliga ord har du förspillt.

23:9  Tala icke för en dåres öron, ty han föraktar vad klokt du säger.

23:10  Flytta icke ett gammalt råmärke, och gör icke intrång på de faderlösas åkrar.

23:11  Ty deras bördeman är stark; han skall utföra deras sak mot dig.

23:12  Vänd ditt hjärta till tuktan och dina öron till de ord som giva kunskap.

23:13  Låt icke gossen vara utan aga; ty om du slår honom med riset, så bevaras han från döden;

23:14  ja, om du slår honom med riset, så räddar du hans själ undan dödsriket.

23:15  Min son, om ditt hjärta bliver vist, så gläder sig ock mitt hjärta;

23:16  ja, mitt innersta fröjdar sig, när dina läppar tala vad rätt är.

23:17  Låt icke ditt hjärta avundas syndare, men nitälska för HERRENS fruktan beständigt.

23:18  Förvisso har du då en framtid, och ditt hopp varder icke om intet.

23:19  Hör, du min son, och bliv vis, och låt ditt hjärta gå rätta vägar.

23:20  Var icke bland vindrinkare, icke bland dem som äro överdådiga i mat.

23:21  Ty drinkare och frossare bliva fattiga, och sömnaktighet giver trasiga kläder.

23:22  Hör din fader, som har fött dig, och förakta icke din moder, när hon varder gammal.

23:23  Sök förvärva sanning, och avhänd dig henne icke, sök vishet och tukt och förstånd.

23:24  Stor fröjd har den rättfärdiges fader; den som har fått en vis son har glädje av honom.

23:25  Må då din fader och din moder få glädje, och må hon som har fött dig kunna fröjda sig.

23:26  Giv mig, min son, ditt hjärta, och låt mina vägar behaga dina ögon.

23:27  Ty skökan är en djup grop, och nästans hustru är en trång brunn.

23:28  Ja, såsom en rövare ligger hon på lur och de trolösas antal förökar hon bland människorna.

23:29  Var är ve, var är jämmer? Var äro trätor, var är klagan? Var äro sår utan sak? Var äro ögon höljda i dunkel?

23:30  Jo, där man länge sitter kvar vid vinet, där man samlas för att pröva kryddade drycker.

23:31  Så se då icke på vinet, att det är så rött, att det giver sådan glans i bägaren, och att det så lätt rinner ned.

23:32  På sistone stinger det ju såsom ormen, och likt basilisken sprutar det gift.

23:33  Dina ögon få då skåda sällsamma syner, och ditt hjärta talar förvända ting.

23:34  Det är dig såsom låge du i havets djup, eller såsom svävade du uppe i en mast:

23:35  »De slå mig, men åt vållar mig ingen smärta, de stöta mig, men jag känner det icke. När skall jag då vakna upp, så att jag återigen får skaffa mig sådant?»