Site uses cookies to provide basic functionality.

OK
SIRACH
Prev Up Next Toggle notes
Chapter 27
Sira Swe1917 27:1  För penningars skull hava många syndat, och den som far efter mycket vänder blicken från rätta hållet.
Sira Swe1917 27:2  Såsom en plugg tränger in i fogen mellan stenar, så skjuter synden sig in mellan säljaren och köparen.
Sira Swe1917 27:3  Den som icke med allvar håller fast vid Herrens fruktan, hans hus bliver med hast omstörtat.
Sira Swe1917 27:4  När ett såll skakas, stannar orenligheten kvar; likaså stannar smutsen hos människan kvar i hennes tankar.
Sira Swe1917 27:5  Såsom lerkärl prövas i ugnen, så lär man känna en människa genom hennes tänkesätt.
Sira Swe1917 27:6  Frukten röjer trädets skötsel, likaså tänkandet en människas sinnelag.
Sira Swe1917 27:7  Prisa ingen, förrän du har hört hans tankar, ty på det sättet lär man känna människor.
Sira Swe1917 27:8  Om du far efter rättfärdigheten, så skall du vinna den och ikläda dig den såsom en praktskrud.
Sira Swe1917 27:9  Fåglarna slå ned bland sina likar, och sanningen vänder åter till dem som öva den.
Sira Swe1917 27:10  Såsom lejonet lurar på sitt byte, så lurar synden på dem som göra vad orätt är.
Sira Swe1917 27:11  Vad den gudfruktige talar är alltid vishet, men den oförnuftige skiftar såsom månen.
Sira Swe1917 27:12  Var sparsam med tiden, när du är bland oförståndiga människor, men dröj länge kvar bland de eftertänksamma.
Sira Swe1917 27:13  Dårars tal är en styggelse, och deras skratt är en syndig utsvävning.
Sira Swe1917 27:14  Storsvärjarens tal kommer håren att resa sig, och när sådana kiva, måste man stoppa till öronen.
Sira Swe1917 27:15  Kiv mellan övermodiga vållar blodsutgjutelse, och deras otidigheter äro leda att höra.
Sira Swe1917 27:16  Den som röjer hemligheter förlorar allt förtroende; han finner aldrig en hjärtevän.
Sira Swe1917 27:17  Älska din vän, och visa dig trofast mot honom; men har du röjt hans hemligheter, så löp ej vidare efter honom.
Sira Swe1917 27:18  Ty såsom man dödar sin fiende, så har du dödat vänskapen mellan dig och din broder.
Sira Swe1917 27:19  Och såsom man släpper en fågel ur handen, så har du låtit din broder fara och kan ej mer infånga honom.
Sira Swe1917 27:20  Skynda icke efter honom, ty han är redan långt borta; han har kommit undan likasom hinden ur snaran.
Sira Swe1917 27:21  Ty ett sår kan man förbinda, och efter smädelse är förlikning möjlig, men för den som har röjt hemligheter finnes ej något hopp.
Sira Swe1917 27:22  Den som blinkar med ögonen, han stämplar ont, och ingen kan fria sig för honom.
Sira Swe1917 27:23  I din närvaro är han söt i munnen och kan icke nog beundra vad du säger, men efteråt ändrar han sitt språk och gör så, att man stöter sig på dina ord.
Sira Swe1917 27:24  Mycket hatar jag, men intet så mycket som en sådan; också Herren hatar en dylik människa.
Sira Swe1917 27:25  Den som kastar en sten i höjden, han träffar sitt eget huvud, och ett försåtligt hugg sårar åt olika håll.
Sira Swe1917 27:26  Den som gräver en grop, han faller själv däri, och den som lägger ut en snara, han fångas själv i den.
Sira Swe1917 27:27  Om någon gör något ont, så faller det tillbaka på honom själv, men han förstår icke varifrån det kommer.
Sira Swe1917 27:28  De övermodiga håna och smäda, men straffet lurar såsom ett lejon på dem.
Sira Swe1917 27:29  De som glädjas över de frommas fall, de skola fångas i snaran, och grämelse skall förtära dem, förrän de dö.