Swe1917 - Sirach - 31

31:1  Vaka för rikedoms skull tär på hullet, och bekymmer för sådan driver sömnen på flykten.

31:2  Näringsbekymmer förjaga slummern, likasom svår sjukdom håller människan vaken.

31:3  Den rike mödar sig, under det han hopar ägodelar; och när han vilar sig, mättar han sig med sina läckerheter.

31:4  Den fattige mödar sig och har därvid knappt sitt uppehälle; och när han vilar sig, infinner sig nöden.

31:5  Den som älskar guldet går icke fri ifrån synd, och den som jagar efter penningar, han far vilse.

31:6  Många hava kommit på fall för guldets skull; ja, deras fördärv stod plötsligt mitt framför dem.

31:7  Ett giller är guldet för dem som bliva dårade därav, och varhelst en oförnuftig finnes, fångas han därmed.

31:8  Säll är den rike som är befunnen ostrafflig, och som icke har låtit sig förledas av guldet.

31:9  Var finnes han, så att vi få prisa honom säll? Ty något underbart har han gjort bland sitt folk.

31:10  Vem blev prövad i sådant och befunnen fullkomlig? Han vore berömmelse värd. Var finnes den som ej förbröt sig, fastän han hade kunnat det, den som ej gjorde vad ont var, fastän han hade förmått det?

31:11  Den mannens lycka skall fast bestå, och om hans välgörenhet skall man förtälja i församlingen.

31:12  Sitter du vid ett rikt bord, så gapa icke över vad där bjudes, och säg ej: »Här var mycket att få!»

31:13  Betänk att ett missunnsamt öga är ett ont ting. Intet har blivit skapat, som är värre än ögat; fördenskull måste det fälla tårar på vart ansikte.

31:14  När någon annan ser efter något, så sträck ej din hand därefter, och stöt icke ihop med honom i fatet.

31:15  Bedöm din nästas önskningar efter dina egna, och tänk dig noga för i var sak.

31:16  Ät såsom en människa av det som är framsatt för dig, och ät ej glupskt, på det att du icke må väcka motvilja."

31:17  Var den förste som slutar, såsom höviskt är; och var ej omättlig, på det att du icke må väcka anstöt,

31:18  Och om du sitter i lag med flera, så sträck icke ut din hand före de andra.

31:19  Med huru litet låter icke den väluppfostrade sig nöja! Han slipper ock att ligga och pusta på sitt läger.

31:20  Sömnlöshet, äckel och bukrev, av sådant plågas en omättlig man. Man får sund sömn, när magen är måttligt fylld; bittida står man upp, och med friska själskrafter.

31:21  Men om du har fått för mycket av läckerheterna, gå då och kasta upp, så skall du få lugn igen.

31:22  Hör mig, min son, och förakta mig icke, så skall du på sistone få sanna mina ord. Var flink i allt vad du företager dig, så skall du aldrig träffas av någon sjukdom.

31:23  Den som håller ett gästfritt bord, han bliver prisad av alla, och vittnesbördet om hans förträfflighet är sant.

31:24  Över den som håller ett njuggt bord knorrar man i hela staden, och vittnesbördet om hans njugghet är riktigt.

31:25  Var icke en hjälte i att dricka vin, ty många äro de"som vinet har fördärvat.

31:26  Ugnen prövar stålet, sedan det har doppats i vatten; likaså prövar vinet hjärtan, när övermodiga män strida.

31:27  Vin är såsom liv för människan, om man dricker det i tillbörligt mått. Hurudant bliver väl livet för den som är utan vin? Det är ju skapat till glädje för människor.

31:28  En fröjd för hjärtat och en glädje for sinnet är vinet, när det drickes i rätt tid och i lagom mått.

31:29  Men bitterhet i sinnet vållar vinet, när det drickes i myckenhet, under upphetsning och slagsmål.

31:30  Ruset ökar dårens hetsighet och driver honom till försyndelser; det försvagar hans kraft och ådrager honom därtill sår.

31:31  Gå icke till rätta med din nästa vid ett dryckeslag, och visa honom ej förakt, när han är upprymd. Säg intet skymfande ord till honom, och ansätt honom icke med skuldfordran.