Site uses cookies to provide basic functionality.

OK
SIRACH
Prev Up Next Toggle notes
Chapter 31
Sira Swe1917 31:1  Vaka för rikedoms skull tär på hullet, och bekymmer för sådan driver sömnen på flykten.
Sira Swe1917 31:2  Näringsbekymmer förjaga slummern, likasom svår sjukdom håller människan vaken.
Sira Swe1917 31:3  Den rike mödar sig, under det han hopar ägodelar; och när han vilar sig, mättar han sig med sina läckerheter.
Sira Swe1917 31:4  Den fattige mödar sig och har därvid knappt sitt uppehälle; och när han vilar sig, infinner sig nöden.
Sira Swe1917 31:5  Den som älskar guldet går icke fri ifrån synd, och den som jagar efter penningar, han far vilse.
Sira Swe1917 31:6  Många hava kommit på fall för guldets skull; ja, deras fördärv stod plötsligt mitt framför dem.
Sira Swe1917 31:7  Ett giller är guldet för dem som bliva dårade därav, och varhelst en oförnuftig finnes, fångas han därmed.
Sira Swe1917 31:8  Säll är den rike som är befunnen ostrafflig, och som icke har låtit sig förledas av guldet.
Sira Swe1917 31:9  Var finnes han, så att vi få prisa honom säll? Ty något underbart har han gjort bland sitt folk.
Sira Swe1917 31:10  Vem blev prövad i sådant och befunnen fullkomlig? Han vore berömmelse värd. Var finnes den som ej förbröt sig, fastän han hade kunnat det, den som ej gjorde vad ont var, fastän han hade förmått det?
Sira Swe1917 31:11  Den mannens lycka skall fast bestå, och om hans välgörenhet skall man förtälja i församlingen.
Sira Swe1917 31:12  Sitter du vid ett rikt bord, så gapa icke över vad där bjudes, och säg ej: »Här var mycket att få!»
Sira Swe1917 31:13  Betänk att ett missunnsamt öga är ett ont ting. Intet har blivit skapat, som är värre än ögat; fördenskull måste det fälla tårar på vart ansikte.
Sira Swe1917 31:14  När någon annan ser efter något, så sträck ej din hand därefter, och stöt icke ihop med honom i fatet.
Sira Swe1917 31:15  Bedöm din nästas önskningar efter dina egna, och tänk dig noga för i var sak.
Sira Swe1917 31:16  Ät såsom en människa av det som är framsatt för dig, och ät ej glupskt, på det att du icke må väcka motvilja."
Sira Swe1917 31:17  Var den förste som slutar, såsom höviskt är; och var ej omättlig, på det att du icke må väcka anstöt,
Sira Swe1917 31:18  Och om du sitter i lag med flera, så sträck icke ut din hand före de andra.
Sira Swe1917 31:19  Med huru litet låter icke den väluppfostrade sig nöja! Han slipper ock att ligga och pusta på sitt läger.
Sira Swe1917 31:20  Sömnlöshet, äckel och bukrev, av sådant plågas en omättlig man. Man får sund sömn, när magen är måttligt fylld; bittida står man upp, och med friska själskrafter.
Sira Swe1917 31:21  Men om du har fått för mycket av läckerheterna, gå då och kasta upp, så skall du få lugn igen.
Sira Swe1917 31:22  Hör mig, min son, och förakta mig icke, så skall du på sistone få sanna mina ord. Var flink i allt vad du företager dig, så skall du aldrig träffas av någon sjukdom.
Sira Swe1917 31:23  Den som håller ett gästfritt bord, han bliver prisad av alla, och vittnesbördet om hans förträfflighet är sant.
Sira Swe1917 31:24  Över den som håller ett njuggt bord knorrar man i hela staden, och vittnesbördet om hans njugghet är riktigt.
Sira Swe1917 31:25  Var icke en hjälte i att dricka vin, ty många äro de"som vinet har fördärvat.
Sira Swe1917 31:26  Ugnen prövar stålet, sedan det har doppats i vatten; likaså prövar vinet hjärtan, när övermodiga män strida.
Sira Swe1917 31:27  Vin är såsom liv för människan, om man dricker det i tillbörligt mått. Hurudant bliver väl livet för den som är utan vin? Det är ju skapat till glädje för människor.
Sira Swe1917 31:28  En fröjd för hjärtat och en glädje for sinnet är vinet, när det drickes i rätt tid och i lagom mått.
Sira Swe1917 31:29  Men bitterhet i sinnet vållar vinet, när det drickes i myckenhet, under upphetsning och slagsmål.
Sira Swe1917 31:30  Ruset ökar dårens hetsighet och driver honom till försyndelser; det försvagar hans kraft och ådrager honom därtill sår.
Sira Swe1917 31:31  Gå icke till rätta med din nästa vid ett dryckeslag, och visa honom ej förakt, när han är upprymd. Säg intet skymfande ord till honom, och ansätt honom icke med skuldfordran.