SIRACH
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
Chapter 18
Sira | Swe1917 | 18:4 | Åt ingen har han givit makt att förkunna hans verk. Och vem kan väl utrannsaka hans väldiga gärningar? | |
Sira | Swe1917 | 18:6 | Intet kan tagas bort och intet läggas till; och ingen kan utrannsaka Herrens underbara verk. | |
Sira | Swe1917 | 18:7 | När någon menar sig vara färdig därmed, då är han allenast vid begynnelsen; och när han menar sig hava kommit till slutet, då står han där rådlös. | |
Sira | Swe1917 | 18:8 | Vad är väl människan, och vad duger hon till? Vad gott eller vad ont kan hon komma åstad? | |
Sira | Swe1917 | 18:10 | Såsom en vattendroppe i havet eller såsom ett sandkorn, så äro hennes få år i den oändliga tiden. | |
Sira | Swe1917 | 18:12 | Han ser och vet huru svår deras ände är; fördenskull giver han sin förlåtelse i rikt mått. | |
Sira | Swe1917 | 18:13 | En människas barmhärtighet sträcker sig till hennes nästa, men Herrens barmhärtighet till allt levande. Han agar och tuktar och undervisar; han för till rätta, såsom en herde sin hjord. | |
Sira | Swe1917 | 18:14 | Han förbarmar sig över dem som taga emot tuktan och över dem som med iver följa hans rätter. | |
Sira | Swe1917 | 18:15 | Min son, när du gör gott, så gör det utan förebråelser; och fäll aldrig sårande ord, när du giver en gåva. | |
Sira | Swe1917 | 18:17 | Ja, ett ord kan vara mer värt än en god gåva, men bådadera finnas hos den som gärna gör gott. | |
Sira | Swe1917 | 18:18 | En dåre talar ovänligt hårda ord, och den missunnsammes gåva kommer ögon att försmäkta. | |
Sira | Swe1917 | 18:19 | Lär först själv, innan du talar, och sörj för din hälsa, förrän sjukdomen kommer. | |
Sira | Swe1917 | 18:20 | Rannsaka dig själv, förrän dom fälles; då skall du i hemsökelsens stund finna förlåtelse. | |
Sira | Swe1917 | 18:21 | Ödmjuka dig, innan du har blivit sjuk, och visa ånger i samma stund som du syndar. | |
Sira | Swe1917 | 18:22 | Låt ej hindra dig från att i rätt tid infria ditt löfte, och vänta icke till din dödsstund med att göra dig fri ifrån det. | |
Sira | Swe1917 | 18:24 | Tänk på vreden under dina sista dagar, och på domens stund, när Herren vänder sitt ansikte ifrån dig. | |
Sira | Swe1917 | 18:25 | Tänk på hungerns tid, medan du ännu har allt tillfyllest, på fattigdom och brist, under rikedomens dagar. | |
Sira | Swe1917 | 18:26 | Från morgonen till aftonen ändrar sig tiden, så skiftar allting hastigt om inför Herren. | |
Sira | Swe1917 | 18:27 | En vis man är på sin vakt i allt, och i frestelsens stund tager han sig till vara för felsteg. | |
Sira | Swe1917 | 18:28 | Var och en som är förståndig känner visheten; och den som har funnit henne, honom giver han sitt lov. | |
Sira | Swe1917 | 18:29 | De som förstå visa ord, de lägga ock själva vishet i dagen och låta träffande ordspråk flöda. | |
Sira | Swe1917 | 18:31 | Om du giver medhåll åt din själs begärelse, så skall den göra dig till ett ämne för dina fienders skadeglädje. | |
Sira | Swe1917 | 18:32 | Hav icke din glädje i yppig vällevnad, på det att du ej må bliva utarmad genom att taga del i sådant liv. | |