Swe1917 - Sirach - 39

39:1  Han forskar i alla de gamles visdom och sysselsätter sig ivrigt med profeternas utsagor.

39:2  Han aktar noga på vad namnkunniga män förtälja och tränger in i tänkespråkens ordvändningar.

39:3  Han forskar efter ordspråkens förborgade mening och fördjupar sig i tänkespråkens gåtor.

39:4  Bland stormän gör han tjänst, och inför fursten träder han fram. Han färdas genom främmande folks länder, ty med både gott och ont bland människor gör han sig förtrogen.

39:5  Med all sin håg söker han Herren, sin Skapare, och inför den Högste bönfaller han. Han upplåter sin mun i åkallan och beder om tillgift för sina synder.

39:6  Om Herren, den Store, det vill, så varder han uppfylld med förstånds ande. Han låter visdomsord rikligen flöda, och i sin bön prisar han Herren.

39:7  Han använder rätt sin rådklokhet och sitt förstånd, och Herrens hemligheter begrundar han.

39:8  Han framlägger sin lära och undervisning, och av Herrens förbunds lag berömmer han sig.

39:9  Många prisa hans insikt, och aldrig någonsin skall den varda förgäten. Hans åminnelse skall icke upphöra, och hans namn skall leva från släkte till släkte.

39:10  Om hans vishet skola folken förtälja, och hans lov skall man förkunna i församlingen.

39:11  Om han får leva, skall han efterlämna ett namn, större än tusendens; och om han får gå till ro, ökar han än mer sin berömmelse.

39:12  Ytterligare vill jag med eftertänksamhet uttala mig; full, såsom fullmånen, är jag av tankar.

39:13  Lyssnen till mig, I mina fromma barn, så skolen I grönska såsom rosenbusken, där den växer vid vattenbäcken.

39:14  I skolen sprida ljuvlig vällukt såsom rökelsen och skjuta blomster såsom liljan. Låten eder doft utströmma, och stämmen upp en lovsång. Loven Herren för alla hans gärningar.

39:15  Given hans namn ära, och tacken honom med lovprisning, med edra läppars sånger och med harpospel. Ja, så skolen I sjunga i eder lovsång:

39:16  Övermåttan härliga äro alla Herrens verk, och allt vad han bjuder, det sker på sin rätta tid.

39:17  Icke må man säga: »Vad är detta?», »Vartill är detta?» Ty allt bliver efterfrågat i sin tid. På hans ord reste sig vattnet upp såsom i en hög, och på hans muns befallning samlades det i sina förvaringsrum.

39:18  På hans bud sker allt vad han har beslutit, och ingen finnes, som kan hindra hans frälsning.

39:19  Alla människors gärningar äro uppenbara inför honom, och intet kan fördöljas för hans ögon.

39:20  Hans blickar gå från den ena tidsåldern till den andra, och intet är underbart i hans ögon.

39:21  Icke må man säga: »Vad är detta?», »Vartill är detta?» Ty allting är skapat för sin särskilda uppgift.

39:22  Hans välsignelse övertäcker jorden såsom en ström och vattnar den såsom en översvämmande flod.

39:23  Likaledes bliva ock folken rov för hans vrede, såsom, när han en gång förvandlade vattenrikt land till salthed.

39:24  För de fromma äro hans vägar jämna, men för de orättfärdiga äro de fulla av stötestenar.

39:25  Vad gott är har från begynnelsen blivit berett för de goda, men vad ont är för syndarna.

39:26  Det förnämsta av allt som är nödigt för en människas liv är vatten, eld, järn och salt, vetemjöl, honung och mjölk, druvans blod, olja och kläder.

39:27  Allt detta bliver för de gudfruktiga till något gott, men för syndarna vändes det till något ont.

39:28  Det finnes vindar som äro skapade till straffdom, och som i sitt raseri låta sina gisselslag drabba hårt. I tillintetgörelsens stund utgjuta de sin kraft och stilla så hans vrede, som har skapat dem.

39:29  Eld och hagel, hungersnöd och pest, alltsammans är det skapat till straffdom,

39:30  så ock vilddjurs tänder, skorpioner och ormar och svärdet som straffar och förgör de ogudaktiga.

39:31  De fröjda sig över hans bud och hålla sig redo för sina olika uppgifter på jorden; och när deras tid kommer, lyda de villigt hans ord.

39:32  Fördenskull har jag från begynnelsen varit fast i min övertygelse och har begrundat det och upptecknat det:

39:33  alla Herrens verk äro fullkomliga och utföra i rätt tid alla sina olika uppgifter.

39:34  Icke må man säga: »Det ena är sämre än det andra», ty allting varder gillat, när dess tid kommer.

39:35  Så sjungen då av allt hjärta och med hög röst, och loven Herrens namn.