SIRACH
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
Chapter 27
Sira | Swe1917 | 27:1 | För penningars skull hava många syndat, och den som far efter mycket vänder blicken från rätta hållet. | |
Sira | Swe1917 | 27:2 | Såsom en plugg tränger in i fogen mellan stenar, så skjuter synden sig in mellan säljaren och köparen. | |
Sira | Swe1917 | 27:3 | Den som icke med allvar håller fast vid Herrens fruktan, hans hus bliver med hast omstörtat. | |
Sira | Swe1917 | 27:4 | När ett såll skakas, stannar orenligheten kvar; likaså stannar smutsen hos människan kvar i hennes tankar. | |
Sira | Swe1917 | 27:5 | Såsom lerkärl prövas i ugnen, så lär man känna en människa genom hennes tänkesätt. | |
Sira | Swe1917 | 27:7 | Prisa ingen, förrän du har hört hans tankar, ty på det sättet lär man känna människor. | |
Sira | Swe1917 | 27:8 | Om du far efter rättfärdigheten, så skall du vinna den och ikläda dig den såsom en praktskrud. | |
Sira | Swe1917 | 27:9 | Fåglarna slå ned bland sina likar, och sanningen vänder åter till dem som öva den. | |
Sira | Swe1917 | 27:11 | Vad den gudfruktige talar är alltid vishet, men den oförnuftige skiftar såsom månen. | |
Sira | Swe1917 | 27:12 | Var sparsam med tiden, när du är bland oförståndiga människor, men dröj länge kvar bland de eftertänksamma. | |
Sira | Swe1917 | 27:14 | Storsvärjarens tal kommer håren att resa sig, och när sådana kiva, måste man stoppa till öronen. | |
Sira | Swe1917 | 27:15 | Kiv mellan övermodiga vållar blodsutgjutelse, och deras otidigheter äro leda att höra. | |
Sira | Swe1917 | 27:16 | Den som röjer hemligheter förlorar allt förtroende; han finner aldrig en hjärtevän. | |
Sira | Swe1917 | 27:17 | Älska din vän, och visa dig trofast mot honom; men har du röjt hans hemligheter, så löp ej vidare efter honom. | |
Sira | Swe1917 | 27:18 | Ty såsom man dödar sin fiende, så har du dödat vänskapen mellan dig och din broder. | |
Sira | Swe1917 | 27:19 | Och såsom man släpper en fågel ur handen, så har du låtit din broder fara och kan ej mer infånga honom. | |
Sira | Swe1917 | 27:20 | Skynda icke efter honom, ty han är redan långt borta; han har kommit undan likasom hinden ur snaran. | |
Sira | Swe1917 | 27:21 | Ty ett sår kan man förbinda, och efter smädelse är förlikning möjlig, men för den som har röjt hemligheter finnes ej något hopp. | |
Sira | Swe1917 | 27:23 | I din närvaro är han söt i munnen och kan icke nog beundra vad du säger, men efteråt ändrar han sitt språk och gör så, att man stöter sig på dina ord. | |
Sira | Swe1917 | 27:24 | Mycket hatar jag, men intet så mycket som en sådan; också Herren hatar en dylik människa. | |
Sira | Swe1917 | 27:25 | Den som kastar en sten i höjden, han träffar sitt eget huvud, och ett försåtligt hugg sårar åt olika håll. | |
Sira | Swe1917 | 27:26 | Den som gräver en grop, han faller själv däri, och den som lägger ut en snara, han fångas själv i den. | |
Sira | Swe1917 | 27:27 | Om någon gör något ont, så faller det tillbaka på honom själv, men han förstår icke varifrån det kommer. | |