Swe1917 - Sirach - 4

4:1  Min son, undanhåll ej den fattige hans uppehälle, och låt bedjande blickar icke vänta.

4:2  Bedröva icke den som hungrar, och gör ej den nödställde förbittrad.

4:3  Reta icke ytterligare upp ett förbittrat sinne, och låt ej den behövande vänta på din gåva.

4:4  Avvisa icke den bönfallande i hans betryck, och vänd ej ditt ansikte bort ifrån den fattige.

4:5  Vänd icke ditt öga bort ifrån en bedjande, och giv ingen tillfälle till att förbanna dig.

4:6  Ty när någon förbannar dig i sitt sinnes bitterhet, skall han som har skapat honom höra hans bön.

4:7  Gör dig omtyckt i församlingen, och sänk ditt huvud inför den mäktige.

4:8  Böj ditt öra till den fattige, och giv honom i saktmod vänligr svar.

4:9  Rädda den som lider orätt från den som kränker hans rätt, och var oförskräckt, när du fäller dom.

4:10  Var för de faderlösa såsom en fader, och i makes ställe för deras moder. Då skall du vara likasom en son till den Högste, och han skall älska dig mer än din egen moder älskar dig.

4:11  Visheten upphöjer sina barn och tager sig an dem som fara efter henne.

4:12  Den som har henne kär, han har livet kärt, och de som bittida söka henne skola bliva mättade med glädje.

4:13  Den som håller fast vid henne, han får ära till arvedel, och där hon träder in, där giver Herren sin välsignelse.

4:14  De som tjäna henne göra prästtjänst inför den Helige, och dem som älska henne älskar Herren.

4:15  Den som är hörsam mot henne skall få döma folken, och den som aktar på henne skall få bo i trygghet.

4:16  Om någon sätter sin lit till henne, skall han få henne till arvedel, och hans efterkommande skola förbliva i besittning av henne.

4:17  I begynnelsen vandrar hon väl svåra omvägar med honom; hon låter fruktan och räddhåga komma över honom och plågar honom med sin tuktan, till dess hon kan lita på honom och har fått pröva honom genom sina krav.

4:18  Men sedan vänder hon raka vägen tillbaka till honom och bereder honom glädje och uppenbarar för honom sina hemligheter.

4:19  Men viker han av på orätt stig, så lämnar hon honom och giver honom till pris åt det fall som väntar honom.

4:20  Giv akt på vad stunden kräver, och tag dig till vara för vad ont är, och blygs sedan icke över dig själv.

4:21  Ty det finnes en blygsel som drager synd med sig; det finnes ock en blygsel som medför ära och ynnest.

4:22  Hav icke anseende till personen, därmed skadar du dig själv; och visa ej falsk försyn, därmed kommer du själv på fall.

4:23  Håll icke ditt ord tillbaka, när du kan hjälpa, och fördölj icke din vishet av fåfänga.

4:24  Ty genom ord bliver vishet kunnig, och tukt genom tungans tal.

4:25  Motsäg icke sanningen; fastmer må du skämmas över din egen fåkunnighet.

4:26  Blygs icke för att bekänna dina synder, nej, kämpa icke mot strömmen.

4:27  Fall icke till föga för en dåraktig man, och hav ej anseende till den mäktiges person.

4:28  Kämpa för sanningen intill döden, så skall Herren Gud strida för dig.

4:29  Var icke käck i tungan och trög och slapp i handlingen.

4:30  Var icke såsom ett lejon i ditt hus eller en misstänksam tyrann bland dina tjänare.