SweKarlXII - II Timothy

Chapter 1

1:1  Paulus, Jesu Christi Apostel, genom Guds vilja, till att predika lifsens löfte, i Christo Jesu;

1:2  Min om kära son Timotheo: Nåd, barmhertighet, frid af Gud Fader, och Christo Jesu varom Herra.

1:3  Jag tackar Gudi, den jag tjenar ifrå mina föräldrar, uti ett rent samvet, att jag utan upphäll hafver din åminnelse i mina böner, natt och dag.

1:4  Och mig längtar efter att se dig, när jag tänker på dina tårar; på det jag med glädje måtte uppfylld varda.

1:5  Och jag drager mig till minnes den oskrymtade tro, som i dig är, den tillförene bodde uti dine fadermoder Loide, och i dine moder Evnica; är jag viss att sammalunda ock i dig;

1:6  För hvilka saks skull jag förmanar dig, att du uppväcker Guds gåfvo, som i dig är, genom mina händers påläggning.

1:7  Ty Gud hafver icke gifvit oss räddhågans anda, utan kraftenes, och kärlekens, och tuktighetenes.

1:8  Derföre skäm dig icke vid vårs Herras vittnesbörd; icke heller vid mig, som är hans fånge; utan var delaktig uti Evangelii bedröfvelse, efter Guds kraft;

1:9  Den oss frälsat hafver, och kallat med en helig kallelse; icke efter våra gerningar, utan efter sitt uppsåt, och nåd, den oss gifven är i Christo Jesu, för evig tid.

1:10  Men nu är hon uppenbar vorden genom vår Frälsares Jesu Christi uppenbarelseren der döden borttagit hafver, och lifvet och ett oförgängeligit väsende framburit i ljuset, genom Evangelium;

1:11  Uti hvilket jag är sätter till en predikare, och Apostel, och Hedningarnas lärare;

1:12  För hvilka saks skull jag ock detta lider; och skämmes dock intet; ty jag vet på hvem jag tror, och är viss att han förmår förvara mitt betrodda gods intill den dagen.

1:13  Håll dig efter de helsosamma ords eftersyn, som du hört hafver af mig, om trona och kärleken i Christo Jesu.

1:14  Detta goda betrodda godset bevara genom den Helga Anda, den uti oss bor.

1:15  Du vetst att alle de, som i Asien äro, hafva vändt sig ifrå mig; ibland hvilka är Phygellus, och Hermogenes.

1:16  Herren gifve Onesiphori huse barmhertighet; ty han hafver ofta vederqvickt mig, och skämdes icke vid mina kedjo;

1:17  Utan, då han var i Rom, sökte han fliteliga efter mig, och fann mig.

1:18  Gifve honom Herren, att han finner barmhertighet när Herranom på den dagen; och i huru mång stycke han mig till tjenst var i Epheso, vetst du bäst.

Chapter 2

2:1  Så stärk dig nu, min son, genom nådena, som är i Christo Jesu.

2:2  Och livad du af mig hört hafver, genom mång vittne, det befalla trogna menniskor, som ock dugelige äro att lära andra.

2:3  Lid och umgäll, såsom en god Jesu Christi stridsman.

2:4  Ingen stridsman befattar sig med näringshandel; på det han skall täckas honom, som honom till en stridsman upptagit hafver.

2:5  Hvar ock nu någor kämpar, han krönes icke, utan han redeliga kämpar.

2:6  Åkermannen, som åkren brukar, honom bör först få af fruktene.

2:7  Märk hvad jag säger; men Herren skall gifva dig i all ting förstånd.

2:8  Tänk på Jesum Christum, som är uppstånden ifrå de döda, af Davids säd, efter mitt Evangelium;

2:9  Uti hvilket jag bedröfvelse lider, intill bojor, såsom en ogerningsman; men Guds ord är icke bundet.

2:10  Derföre lider jag det allt, för de utkoradas skull, att de skola ock få salighet i Christo Jesu, med eviga härlighet.

2:11  Det är ju ett fast ord: Dö vi med, så skole vi lefva med;

2:12  Lide vi, så skole vi med regnera; om vi försake honom, så försakar ock han oss.

2:13  Tro vi honom icke, så blifver han dock trofast; han kan icke neka sig sjelf.

2:14  Sådant förmana, och betyga för Herranom, att de icke träta om ord till ingen nytto, utan till att afvända dem som på höra.

2:15  Vinnlägg dig att bevisa dig Gudi en bepröfvad och ostraffelig arbetare, som rätt delar sanningenes ord.

2:16  Men oandelig och onyttig ord kasta bort; ty det hjelper mycket till ogudaktighet;

2:17  Och deras tal fräter omkring sig, såsom kräfvetan; ibland hvilka är Hymeneus och Philetus;

2:18  De der om sanningen felat hafva, sägande uppståndelsen redan skedd vara; och hafva förvändt somliga menniskors tro.

2:19  Men den fäste Guds grund blifver ståndandes, och hafver detta insegel: Herren känner sina; och hvar och en som åkallar Christi Namn, gånge ifrå orättfärdighetene.

2:20  Men uti ett stort hus äro icke allenast gyldene och silffat, utan jemväl träfat och lerfat; och somlig till heder, och somlig till vanheder.

2:21  Hvar nu någor renar sig ifrå sådant folk, han varder ett helgadt fat till heder, husherranom brukeligit, beredt till ull t godt verk.

2:22  Fly ungdomsens lustar; men far efter rättfärdigheten, tron, kärleken, frid med allom dem, som af rent hjerta åkalla Herran.

2:23  Men förkasta dåraktig och öfverdådig spörsmål, vetandes att de föda träto af sig.

2:24  Men Herrans tjenare skall icke vara trätosam, utan ljuflig vid hvar man, läraktig, den de onda lida kan;

2:25  Och med saktmodighet straffa dem som emotstå; om Gud en gång vill gifva dem bättring, till att förstå sanningen;

2:26  Och besinna sig ifrå djefvulens snaro, af hvilkom de fångne äro efter hans vilja.

Chapter 3

3:1  Men detta skall du veta, att uti yttersta dagarna tillstunda farliga tider.

3:2  Ty der varda kommande menniskor, som älska sig sjelfva; girige, stortalige, högfärdige, försmädare, föräldromen olydige, otacksamme, ogudaktige,

3:3  Okärlige, hårdnackade, skändare, okyske, omilde, hatande det goda,

3:4  Förrädare, öfverdådige, uppblåste, de der mer älska vällust än Gud;

3:5  Hafvandes ett sken till Gudaktighet; men dess kraft försaka de. Och fly sädana.

3:6  Af dem äro de som löpa utu det ena huset i det andra, och föra qvinnfolk fångna, som med synder betungade äro, och drifvas af mångahanda lustar.

3:7  Alltid läras de, och kunna dock aldrig komma till sanningens kunskap.

3:8  Men såsom Jannes och Jambres stodo emot Mose, så stå ock desse emot sanningene; det äro menniskor, förderfvade i sitt sinne, odugelige till trona.

3:9  Men de skola icke länger hafva framgång; ty deras galenskap varder allom uppenbar, såsom ock de förras var.

3:10  Men du hafver förnummit min lärdom, mitt sätt, mitt uppsåt, mina tro, min långmodighet, min kärlek, mitt tålamod;

3:11  Mina förföljelser, mina bedröfvelser, som mig öfvergingo i Antiochien, Iconio, Lystris; hurudana förföljelser jag der led; och af allt hafver Herren förlossat mig.

3:12  Och alle, de der gudeliga vilja lefva i Christo Jesu, måste lida förföljelse.

3:13  Men med onda menniskor och bedragare varder det ju länger ju argare; de förföra, och varda förförde.

3:14  Men du, blifvid det du lärt hafver, och det dig betrodt är, vetandes af hvem du det lärt hafver.

3:15  Och efter du af barndom hafver kunnat den Helga Skrift, kan hon dig undervisa till salighet, genom trona på Christum Jesum.

3:16  Ty all skrift af Gudi utgifven är nyttig till lärdom, till straff, till bättring, till tuktan i rättfärdighet;

3:17  Att en Guds menniska skall vara fullbordad, till alla goda gerningar skickelig.

Chapter 4

4:1  Så betygar jag nu för Gudi, och Herranom Jesu Christo, den der döma skall lefvande och döda, i sin tillkommelse, och i sitt rike;

4:2  Predika ordet; håll uppå i tid och i otid; straffa, truga, förmana, med all saktmodighet och lärdom.

4:3  Ty den tid skall komma, att de icke skola kunna lida helsosam lärdom; utan skola, efter sina egna lustar, samla sig lärare; efter dem kliar i öronen;

4:4  Och skola vända sin öron ifrå sanningen, och vända sig till fabler.

4:5  Men du, var valken i all ting, lid och umgäll; gör ens Evangelisk Predikares verk; uträtta ditt ämbete redeliga.

4:6  Ty jag offras nu, och tiden tillstundar att jag skall skiljas hädan.

4:7  Jag hafver kämpat en god kamp, jag hafver fullbordat loppet; jag hafver hållit trona.

4:8  Härefter är mig förvarad rättfärdighetenes krona, hvilka Herren mig gifva skall på den dagen, den rättfärdige domaren; men icke mig allenast, utan ock allom dem, som älska hans uppenbarelse.

4:9  Vinnlägg dig, att du kommer snarliga till mig.

4:10  Ty Deinas hafver öfvergifvit mig, och fått kärlek till denna verldena; och är faren till Thessalonica; Crescens till Galatien; Titus till Dalmatien.

4:11  Lucas är allena med mig. Tag Marcuim till dig, och haf honom med dig; ty han är mig mycket nyttig till tjenst.

4:12  Tychicum hafver jag sändt till Ephesum.

4:13  Men Herren skall förlossa mig af all ond gerning, och frälsa mig till sitt himmelskarike; hvilkom vare ära ifrån evighet till evighet. Amen. Men Herren skall förlossa mig af all ond gerning, och frälsa mig till sitt himmelskarike; hvilkom vare ära ifrån evighet till evighet. Amen.

4:14  Alexander, kopparsmeden, hafver mig mycket ondt bevist. Herren betale honom efter hans gerningar.

4:15  Tag ock du dig vara för honom; ty han hafver svårliga ståndit emot vår ord.

4:16  Uti min första försvarelse stod ingen när mig, utan alle öfvergåfvo mig; det varde dem icke tillräknadt.

4:17  Men Herren stod med mig, och styrkte mig; på det genom mig skulle predikanen stadfäst varda, och alle Hedningar höra skulle; och jag är friad af lejonens mun.

4:19  Helsa Priscam, och Aqvilam, och Onesiphori husfolk.

4:20  Erastus blef i Corintho; men Trophimum lät jag qvar i Mileto sjuk.

4:21  Vinnlägg dig, att du kommer för vintren. Dig helsar Eubulus, och Pudens, och Linus, och Claudia, och alle bröderna.

4:22  Herren Jesus Christus vare med din anda. Nåd vare med eder. Amen. Den andra Epistelen till Timotheum, skrifven af Rom, då Paulus åter hades fram för Kejsar Neronem.