SweKarlXII - Philippians

Chapter 1

1:1  Paulus och Thimotheus, Jesu Christi tjenare, allom heligom i Christo Jesu, som äro i Philippis, samt med Biskopar och tjenare.

1:2  Nåd vare med eder, och frid af Gudi, vårom Fader, och Herranom Jesu Christo.

1:3  Jag tackar min Gud, så ofta jag tänker på eder;

1:4  Hvilket jag alltid gör i alla mina böner för eder alla, och gör samma bön med glädje;

1:5  Att I ären delaktige vordne i Evangelio, ifrå första dagen intill nu;

1:6  Och förser mig detsamma, att den uti eder ett godt verk begynt hafver, han skall det ock fullborda, intill Jesu Christi dag;

1:7  Såsom mig rätt är, att jag den meningen hafver om eder alla; derföre att jag i minom bojom, i hvilkom jag försvarar och stadfäster Evangelium, hafver eder i mitt hjerta, såsom de der alle med mig delaktige ären i nådene.

1:8  Ty Gud är mitt vittne, huru jag åstundar eder alla af hjertans grund i Jesu Christo;

1:9  Och beder, att edar kärlek ju mer och mer må rik varda i all kunskap, och i allt förstånd;

1:10  Att I mågen bepröfva hvad bäst är; på det I mågen vara rene, och ingom till förargelse, intill Christi dag;

1:11  Uppfyllde med rättfärdighetenes frukt, hvilken genom Jesum Christum kommer till Guds pris och lof.

1:12  Jag vill att I veta skolen, käre bröder, att det med mig skedt är, det är mer kommet Evangelio till framgång;

1:13  Så att mina bojor äro uppenbara vordna i Christo, öfver hela Rådhuset, och när alla andra;

1:14  Och att månge bröder i Herranom, styrkte af minom bojom, äro dess dristigare vordne till att tala ordet utan räddhåga.

1:15  Somlige predika ock Christum för afunds och trätos skull, och somlige uti en god mening.

1:16  De förre predika Christum af kif, och icke renliga; menandes dermed föröka bedröfvelsen till mitt fängelse;

1:17  Men de sednare af kärlek, vetandes att jag här ligger till Evangelii försvarelse.

1:18  Hvad äret då? Att ju Christus förkunnad varder, i hvad måtto det ske kan, antingen af tillfälle, eller sannskyldeliga; deraf fröjdar jag mig, och jemväl fröjda vill.

1:19  Ty jag vet, att det kommer mig till salighet, genom edra bön, och Jesu Christi Andas tillhjelp;

1:20  Såsom jag visserliga väntar och förhoppas, att jag uti ingen ting skall till blygd komma; utan med all frihet, såsom alltid, så ock nu, måtte Christus afhållen varda i minom lekamen, ehvad det är genom lif, eller genom död.

1:21  Ty Christus är mitt lif, och döden är min vinning.

1:22  Men efter det, att lefva i köttet, tjenar mer till att göra frukt, så vet jag icke hvilket jag utvälja skall;

1:23  Ty både delarne ligga mig hårdt uppå. Jag åstundar skiljas hädan, och vara när Christo; hvilket ock mycket bättre vore;

1:24  Men det är mer nödtorftigt blifva i köttet för edra skull.

1:25  Och vet jag visserliga, att jag skall blifva, och med eder allom vara, eder till godo, och till trones fröjd;

1:26  På det I mågen storliga berömma eder af mig i Christo Jesu, genom min igenkommelse till eder.

1:27  Allenast vandrer såsom Christi Evangelio värdt är; att hvad jag heldre kommer och får eder se, eller frånvarandes får höra om eder, att I blifven ståndande uti enom anda och ene själ, samt med oss kämpande uti Evangelii tro;

1:28  Och uti ingen ting förskräcken eder för edra motståndare, hvilket dem är ett tecken till förtappelse; men eder till salighet, och det af Gudi!

1:29  Ty eder är gifvet för Christo, icke allenast att I tron på honom, utan jemväl liden för hans skull;

1:30  Hafvande samma stridena, som I sågen i mig, och I nu hören om mig.

Chapter 2

2:1  Är nu någor förmaning när eder i Christo; är någor tröst i kärlekenom; är någor Andans delaktighet; är någor hjertelig kärlek och barmhärtighet;

2:2  Så, uppfyller mina glädje, att I ären ens till sinnes, lika kärlek hafvande, endrägtige, samhällige;

2:3  Att intet sker med kif eller fåfäng äro; utan med ödmjukhet räkne hvar den andra yppare än sig.

2:4  Ser icke hvar på sitt eget bästa, utan hvar och en på ens annars bästa.

2:5  Hvar och en vare så till sinnes, som ock Christus Jesus var;

2:6  Hvilken, ändå han var i Guds skepelse, räknade han icke för rof Gudi jemlik vara;

2:7  Utan förnedrade sig sjelf, tagandes på sig en tjenares skepelse, och vardt lika som en annor menniska, och i åthäfvor funnen som en menniska;

2:8  Ödmjukade sig sjelf; vardt lydig intill döden, ja, intill korsens död.

2:9  Derföre hafver ock Gud förhöjt honom, och gifvit honom ett Namn, det öfver all namn är;

2:10  Att i Jesu Namn skola sig böja all knä, deras som i himmelen, på jordene, och under jordene äro;

2:11  Och alla tungor skola bekänna, att Jesus Christus är Herren, Gud Fader till äro;

2:12  Så, mine älskelige, som I alltid hafven varit lydige, icke allenast i mine närvaro, utan ock nu mycket mer i mine frånvaro, skaffer med fruktan och bäfvan, att I salige varden.

2:13  Ty Gud är den som verkar i eder både vilja och gerning, efter sitt goda behag.

2:14  Görer all ting utan knorr och tvekan;

2:15  På det I mågen vara oförtalade och rene, och Guds barn ostraffelige, midt ibland det vanartiga och vrånga slägtet; ibland hvilka lyser såsom ljus i verldene;

2:16  Att I blifven vid lifsens ord, mig till en berömmelse på Christi dag, att jag icke fåfängt lupit, eller fåfängt arbetat hafver.

2:17  Och om jag än offras öfver edra tros offer och Gudstjenst, så gläder jag mig, och fröjdar mig med eder alla.

2:18  För det sammas skull skolen I ock glädjas, och skolen glädjas med mig.

2:19  Men jag hoppas i Herranom Jesu, att jag innan kort varder sändandes till eder Timotheum; att jag ock må varda vid ett godt mod, då jag förnimmer huru med eder tillstår.

2:20  Ty jag hafver ingen, den som så alldeles lika med mig till sinnes är, den så hjerteliga omsorg hafver för eder.

2:21  Ty de söka alle efter sitt eget, icke det Christo Jesu tillhörer.

2:22  Men I veten, att han bepröfvad är; ty såsom ett barn med fadrenom, hafver han med mig tjent uti Evangelio.

2:23  Honom hoppas mig nu sända, det första jag hafver besett min ärende.

2:24  Jag tröstar ock på Herran, att jag ock sjelf snart kommandes varder.

2:25  Mig hafver ock synts nödtorftigt vara sända till eder Epaphroditum, brödren, min medhjelpare och medstridare, och edar Apostel, den ock mig uti mine nödtorft tjenar;

2:26  Efter han hade en åstundan till eder alla, och var storliga bekymrad deraf, att I sport haden honom krankan;

2:27  Som han ock visserliga var dödssjuk; men Gud förbarmade sig öfver honom; och icke allenast öfver honom, utan ock öfver mig, att jag icke skulle få sorg på sorg.

2:28  Jag hafver nu sändt honom dess snarare, att I skolen få se honom, och dess gladare varda igen, och jag dess mindre sorg hafva.

2:29  Så undfår nu honom i Herranom med alla glädje; och de sådane äro, dem hafver i vördning;

2:30  Ty för Christi verks skull var han dödenom så när kommen, att han fögo tänkte på lifvet; på det han skulle tjena mig i edar stad.

Chapter 3

3:1  Ytterligare, mine bröder, fröjder eder i Herranom. Att jag eder ju allt detsamma skrifver, det förtryter mig intet; men det gör eder dess vissare.

3:2  Vakter eder för de hundar, vakter eder för de onda arbetare, vakter eder för afskärelsen.

3:3  Ty vi äre omskärelsen, vi som tjene Gudi i Andanom, och berömmom oss af Christo Jesu, och sättom icke tröst på köttet;

3:4  Ändock jag ock väl må trösta på köttet. Hvar en annar sig tycka låter, att han må förtrösta sig på köttet, jag mycket mer;

3:5  Som på åttonde dagen omskoren är, en af Israels folk och Benjamins slägte, en Ebree af Ebreer, efter lagen en Pharisee;

3:6  Efter nitet förföljandes församlingen, efter den rättfärdighet, som är af lagen, ostraffelig.

3:7  Men det mig en vinning var, det hafver jag räknat för skada, för Christi skull.

3:8  Ja, jag räknar det allt för skada emot den öfver svinnleliga mins Herras Christi Jesu kunskap; för hvilkens skull jag allt hafver för skada räknat, och håller det för träck, på det jag må vinna Christum;

3:9  Och varda funnen i honom, icke hafvandes mina rättfärdighet, som kommer af lagen, utan den som af Christi tro kommer; nämliga den rättfärdighet, som af Gudi kommer genom trona.

3:10  Till att känna honom, och hans uppståndelses kraft, och hans pinos delaktighet, lik vorden hans död;

3:11  Om jag ock måtte komma emot honom i de dödas uppståndelse.

3:12  Icke att jag allaredo hafver det fattat, eller allaredo fullkommen är; men jag far fast der efter, om jag det ock fatta må, som jag ock fattad är af Christo Jesu.

3:13  Käre bröder, jag kan icke säga, att jag ännu sjelf det fattat hafver; men ett säger jag: Jag förgäter det till rygga är, och sträcker mig till det som frammantill är;

3:14  Jagandes efter målet, som föresatt är, till den lön som förehålles ofvanefter, af Guds kallelse i Christo Jesu.

3:15  Så månge vi nu fullkomne äre, varom så sinnade; och om I något annorlunda hålla skolen, så låter Gud eder det uppenbara;

3:16  Dock så, att vi uti det, der vi allaredo tillkomne äre, vandrom efter ena reglo, och äre ens sinnade.

3:17  Varer ock, käre bröder, mine efterföljare, och ser på dem som så vandra, som I oss för en efterdömelse hafven.

3:18  Ty månge vandra, af hvilkom jag eder ofta sagt hafver, men nu säger jag ock gråtandes, fiendar till Christi kors;

3:19  Hvilkas ände är förtappelse, och deras buk deras Gud, och deras ära till skam, de der akta hvad jordena tillhörer.

3:20  Men vår umgängelse är i himmelen, dädan vi ock vänte Frälsaren, Herran Jesum Christum;

3:21  Hvilken vår skröpliga lekamen skall förklara; på det han skall göra honom lik med sinom förklarada lekamen, af den kraft der han med förmår sig all ting underlägga.

Chapter 4

4:1  Så, mine käre och önskade bröder, min fröjd och min krona, blifver så ståndande i Herranom, mine älskelige.

4:2  Evodiam förmanar jag, och Syntychen förmanar jag, att de äro ens till sinnes i Herranom.

4:3  Ja, jag beder ock dig, min rättsinniga make, var dem behjelpelig, som med mig öfver Evangelium stridt hafva, samt med Clement, och andra mina medarbetare, hvilkas namn äro uti lifsens bok.

4:4  Fröjder eder i Herranom alltid; och åter säger jag: Fröjder eder.

4:5  Edor saktmodighet låter allom menniskom kunnoga varda. Herren är när.

4:6  Hafver ingen omsorg; utan edart begär vare kunnigt inför Gud, i all ting, med bön, åkallan, och tacksägelse.

4:7  Och Guds frid, som öfvergår allt förstånd, förvare edor hjerta, och edart sinne, i Christo Jesu.

4:8  Yttermera, käre bröder, hvad sant är, hvad ärligit är, hvad rätt, hvad kyskt, hvad ljufligit, hvad väl lyder; är någor dygd, och är något lof, tänker derefter.

4:9  Hvad I ock lärt, och undfått, och hört, och sett hafven på mig, det görer; och så varder fridsens Gud med eder.

4:10  Men jag är storliga fröjdad i Herranom, att I ären åter komne dertill, att I hafven omsorg om mig; ändock I väl allstädes omsorg haft hafven; men tiden sade icke så till.

4:11  Detta säger jag icke derföre, att mig något fattas; ty jag hafver lärt, ibland dem jag umgår, låta mig nöja.

4:12  Jag kan låg vara; jag kan ock hög vara; allestäds och i all ting är jag skickelig, både mätt och hungrig vara, både nog hafva och nöd lida.

4:13  All ting förmår jag, genom Christum, som mig mägtigan gör.

4:14  Dock hafven I rätt gjort, att I hafven tagit eder min bedröfvelse till.

4:15  Veten I ock väl, I Philipper, att af första Evangelii begynnelse, då jag drog utu Macedonien, ingen församling hafver något delat med mig, efter räkenskap, i utgift och uppbörd, utan I allena;

4:16  Ty I sänden ena reso, och så andra, till mig i Thessalonica, till min nödtorft.

4:17  Icke att jag söker sådana skänker; utan söker derefter, att uti edar räkenskap skall en öfverflödig frukt finnas.

4:18  Ty jag hafver allt, och öfverflödar, och är uppfylld, sedan jag undfick, med Epaphroditus, det som ifrån eder sändt var, en söt lukt, ett offer, Gudi täckt och anammeligit.

4:19  Men min Gud skall eder uppfylla alla edra nödtorft, efter sina rikedomar i härlighetene, genom Christum Jesum.

4:20  Men Gudi och vårom Fader vare pris af evighet till evighet. Amen.

4:21  Helser all helgon i Christo Jesu. Eder helsa de bröder, som med mig äro.

4:22  Eder helsa all helgon, enkannerliga de, som äro utaf Kejsarens hus.

4:23  Vårs Herras Jesu Christi nåd vare med eder allom. Amen. Skrifven af Rom, med Epaphrodito.